Black Hat vs. White Hat Hackers: Viktiga skillnader förklarade

Hackare – är de goda eller onda?

Det första vi ofta tänker på när vi hör ordet ”hackare” är en illvillig person som sitter i mörkret bakom en datorskärm och planerar att skada eller attackera ett system. Med tanke på nyhetsrubriker som ransomware-attacken på Tietoevrys datacenter i Sverige, attacken mot Norfund eller DDoS-attacken mot det danska försvaret, är det förståeligt att många tänker så.

Men det är inte hela sanningen. Vad säges om att ordet ”hackare” faktiskt kan förknippas med något gott och fördelsaktigt? En grupp ”vigilantes” med liknande färdigheter som de kriminella har trätt fram – men för att skydda oss. Låt oss titta närmare på skillnaden mellan white hat– och black hat-hackare.

Introduktion

En hackare är en person som kan få tillgång till ett datasystem genom sina tekniska kunskaper och färdigheter. Men bara för att någon kan ta sig in i ett system – innebär det att personen är en brottsling? Själva handlingen att ta sig in behöver inte vara ondskefull. Det är syftet bakom som avgör om hackaren är god eller ond.

En hackare kan agera utifrån både etiska och oetiska motiv. De kan försöka stjäla data, sabotera tjänster, plantera skadlig kod – eller hjälpa till att hitta sårbarheter så att de kan åtgärdas innan någon illvillig utnyttjar dem. Att få obehörig tillgång till ett system är ett brott enligt lag, vilket kan leda till böter, fängelse eller andra rättsliga påföljder.

De sex olika hattarna

Beroende på hackarens syfte, motivation och kunskapsnivå delas de in i sex kategorier – representerade av olika färgade ”hattar”. Idén kommer från gamla amerikanska filmer där hjälten bar vit hatt och skurken svart.

1. Black Hat-hackare

Den farligaste typen – skickliga och med onda avsikter. Det är dessa cyberbrottslingar vi oftast tänker på när vi hör ordet ”hackare”. De försöker illegalt få tillgång till system för att stjäla data eller sabotera verksamheter.

2. Blue Hat-hackare

Har illvilliga avsikter men saknar avancerade tekniska färdigheter. Ofta nybörjare som använder grundläggande verktyg för att hämnas på en person eller ett företag. De bryr sig sällan om konsekvenserna.

3. Gray Hat-hackare

Har teknisk kompetens men oklara motiv. De hackar utan tillåtelse men utnyttjar inte alltid sårbarheterna. I stället kontaktar de systemägaren – ibland i utbyte mot ersättning. De bryter mot lagen men gör inte nödvändigtvis skada. Om de ignoreras kan de offentliggöra sårbarheten, vilket kan skada företaget.

4. Red Hat-hackare

Cybersäkerhetens vigilantes. De bekämpar black hats, men bryr sig inte alltid om regler och etik. De tar till extrema metoder för att neutralisera hot.

5. Green Hat-hackare

Nybörjare som vill lära sig. De har liten kunskap och är inte alltid medvetna om konsekvenserna av sina handlingar – vilket kan göra dem farliga trots goda avsikter.

6. White Hat-hackare

Har både teknisk skicklighet och goda intentioner. De är cybersäkerhetens ”hjältar”, anställda för att skydda system, hitta sårbarheter och hjälpa organisationer att stärka sitt skydd.

Vad är en Black Hat-hackare?

En black hat-hackare använder sina färdigheter för att illegalt få tillgång till system. Syftet är oftast ekonomisk vinning, datastöld eller sabotage – ibland bara för att visa att de kan. De använder metoder som skadlig kod, social ingenjörskonst och phishing.

Många börjar som ”script kiddies” eller blue hats och utvecklas till black hats. De kan arbeta själva eller som en del av större, ibland statligt sponsrade, nätverk. Deras verksamhet är ofta professionellt organiserad.

Vad är en White Hat-hackare?

White hat-hackare har samma tekniska färdigheter men använder dem för gott. De får tillstånd att testa system och rapporterar sårbarheter till organisationens IT-team. Ibland hjälper de även till att åtgärda dem.

De använder metoder som penetrationstester, sårbarhetsskanning, simulerade phishingattacker och nätverksanalys – allt med organisationens samtycke.

Deras arbete är avgörande för cybersäkerheten och skyddar både system, rykte och ibland hela verksamhetens överlevnad.

Skillnader mellan Black Hat och White Hat-hackare

Så skyddar du dig mot Black Hats

Alla organisationer bör känna till skillnaden mellan black hats och white hats. Stora företag har ofta egna cybersäkerhetsteam, men små och medelstora företag kan också skydda sig – utan att behöva intern IT-personal.

Tjänster som penetrationstester och Managed Detection and Response (MDR) erbjuder avancerat skydd som hanteras helt av leverantören.

Men teknik räcker inte. Medarbetarna är ofta den svagaste länken i säkerheten. En skicklig hackare behöver inte alltid bryta sig in – ibland räcker det att manipulera en anställd att avslöja information.

Därför är säkerhetsmedvetenhetsträning ett av de mest effektiva skydden. Med en helhetslösning som är både hanterad och aktuell, säkerställer du att dina anställda blir ditt starkaste försvar.

Läs mer om MDR, penetrationstester och säkerhetsutbildning på: https://ebuildersecurity.com/

Slutsats

Ordet ”hackare” betyder inte alltid något negativt. White hat-hackare spelar en avgörande roll i att skydda våra system och företag.

Black hat-hackare söker ständigt efter sårbarheter – därför måste organisationer agera innan de slår till. Säkerhet är inte ett val, det är ett ansvar.

Och ja – även black hat-hackare kan förändras. Det finns exempel på tidigare brottslingar som har bytt sida. Kevin Mitnick, en ökänd black hat-hackare, blev sedermera en av världens mest respekterade säkerhetsexperter.

Med rätt vägledning, utbildning och motivation kan även den som varit en del av problemet bli en del av lösningen.

This post is also available in: English