Finsk hovrätt återupptar åtalet mot Eagle S-befälen efter kabelbrotten

Erik Berg

28 augusti 2026 5 min läsning

Helsingfors hovrätt återupptar åtalet mot tre befäl på Eagle S, den Rysslandskopplade oljetankern som på juldagen 2024 släpade sitt ankare över Finska viken och kapade elkabeln Estlink 2 samt fyra telekablar. I ett enhälligt beslut den 27 augusti 2026 slog domstolen fast att Finland har jurisdiktion i målet och återförvisade det till Helsingfors tingsrätt för prövning i sak.

Beslutet upphäver tingsrättens dom från oktober 2025, som avvisade åtalet med hänvisning till att brotten skulle ha begåtts på internationellt vatten. Den domen väckte oro bland sjörättsjurister i hela regionen. Henrik Ringbom, professor i sjörätt vid Åbo Akademi, sa då att en flaggstat som inte bryr sig räcker för att kabelbrott ska kunna fortsätta ostraffat, ”This means that no one can do anything about it. This is completely unreasonable.”

Ankarsläppet var en olycka. De följande tre timmarna var det inte.

Hovrättens resonemang vilar på en enda fråga: om händelsen var en ”sjöolycka” enligt FN:s havsrättskonvention. Försvaret hävdade det, vilket skulle ha begränsat prövningen till domstolar i fartygets flaggstat Cooköarna eller i Georgien och Indien, där befälen kommer ifrån.

Domstolen godtog att själva ankarsläppet kan betraktas som en olycka och i sig inte hade varit åtalbart. Det som följde var något annat. Finska myndigheter kontaktade Eagle S kl. 15.20 den 25 december 2024, och besättningen uppgav att båda ankarna var uppe och säkrade. Det var falskt. Fartyget fortsatte omkring 90 kilometer med babords ankare på bottnen i mer än 3 timmar och kapade fyra kablar till på vägen.

Beväpnad polis bordade fartyget med helikopter. Besättningen gjorde inget motstånd och Centralkriminalpolisen tog Eagle S i beslag, misstänkt för grov skadegörelse. Enligt hovrätten var det bara det ingripandet som hindrade att fler kablar kapades.

I jurisdiktionsfrågan konstaterade hovrätten att brotten begicks i Finland, eftersom skadan och dess effekter på finsk el- och teleförsörjning uppstod där.

Ett jurisdiktionsbeslut, inte ett sabotageavgörande

Eagle S-målet har hela tiden lästs som ett test av om Ryssland använder sin skuggflotta, upp till 1 000 äldre fartyg med otydliga ägarstrukturer som fraktar sanktionerad rysk olja under bekvämlighetsflagg, för att skada europeisk infrastruktur under krigets tröskel. Det svarar beslutet inte på.

Tjänstemän i flera länder runt Östersjön och Nordsjön har sagt till Recorded Future News att de allt säkrare bedömer kabelbrotten som olyckor och inte som order från Moskva. Hovrätten motsade dem inte. Vad domstolen fann var att besättningen lämnade felaktiga uppgifter och fortsatte ytterligare 90 kilometer, alltså agerandet efteråt och inte avsikten innan. Den som använder domen som bevis för sabotage läser in något som inte står där.

För kabel- och nätägare är jurisdiktionstestet det intressanta. Finland fick målet därför att skadan slog igenom på land, i landets egna el- och telenät. Skadeutredningar som dokumenterar effekten på inhemsk infrastruktur, inte bara ankarets position, är det som ger en nationell åklagare något att gå på.

Fingrid och Elering kräver 105 miljoner euro

Domen satte också siffror på det civilrättsliga anspråket. Fingrid, finska statens nätoperatör, och den estniska motparten Elering, som äger Estlink 2 gemensamt, kräver omkring 105 miljoner euro av de tre befälen: 55,3 miljoner euro i reparationskostnader och 50 miljoner euro i uteblivna intäkter. När åtal först väcktes i augusti 2025 uppskattade åklagarna reparationskostnaderna till minst 60 miljoner euro. Estlink 2 var ur drift i ungefär sex månader.

Hovrätten avslog helt ett krav från fartygets manager Peninsular Maritime India, som begärt drygt 680 000 euro plus ytterligare belopp i dollar, dirham och rupier för sina processkostnader. Återstående kostnadstvister återförvisas till tingsrätten. Flera sekretessyrkanden avslogs också, bland annat ett försök att hemligstämpla befälens anställningsavtal. Visst tekniskt material om kabeln förblir sekretessbelagt till 2050.

Nästa mål gäller Fitburg

Biträdande riksåklagare Jukka Rappe, som väckt åtal i båda målen, sa till finska Yle att beslutet stämmer med åklagarsidans linje och kom vid en lämplig tidpunkt. I juni väckte åklagarna åtal mot kapten och båtsman på Fitburg, ett lastfartyg som på nyårsafton släpade ett skadat ankare minst 130 kilometer längs Östersjöns botten. De nekar till brott och avser att invända, precis som Eagle S-befälen, att Finland saknar jurisdiktion. Rappe har sagt att hovrättens beslut blir vägledande. Något datum för huvudförhandling är inte satt.

Beslutet i Eagle S-målet är inte slutligt. Det kan överklagas till Högsta domstolen om prövningstillstånd beviljas, och sista dagen är 26 oktober 2026. De tre befälen lämnade Finland när häktningen upphörde. Vad tingsrätten än kommer fram till i sak blir domens genomslag beroende av Georgien och Indien.