Försäkringskassan åtalsanmäler två av sina egna handläggare för misstänkt brott mot tystnadsplikten, efter att de lagt in sekretessreglerade uppgifter om klienter i Google Translate. Myndighetens personalansvarsnämnd, PAN, fattade beslutet den 27 augusti 2026. Det är de första ärendena om medarbetares AI-användning som nämnden avgjort.
Båda arbetar på avdelningen för internationell vård, som hanterar vårdärenden över gränserna. I februari, och sedan igen i april, körde en handläggare klienters intyg och journaler genom den publika versionen av Google Translate utan att först rensa bort namn och andra skyddade uppgifter. Google Translate är tillåtet enligt myndighetens egna riktlinjer. Att hälla in oredigerad text med personuppgifter i verktyget är det inte. Ansvarig chef skrev i båda anmälningarna till PAN att medarbetaren lagt in ”sekretessreglerade uppgifter i en AI-tjänst”, enligt Arbetsvärlden som rapporterade om anmälningarna den 19 augusti 2026.
Böter är den realistiska påföljden, inte fängelse
Myndighetens presstjänst uppger för Publikt att nämnden agerade eftersom det finns ”skälig misstanke” om brott mot tystnadsplikten, och att inget talar för att någon av medarbetarna hade uppsåt att bryta mot den. Den skillnaden avgör straffskalan. Brottsbalken 20 kap. 3 § anger böter eller fängelse i högst 2 år för uppsåtligt brott. Grovt brott, där skalan går från 6 månader till 4 år, kräver allvarlig skada, ett stort antal uppgifter eller ett agerande som annars bedöms som särskilt farligt. Oaktsamhet ger böter. Ringa fall utgör inte brott.
Fyraårsgränsen har cirkulerat i rapporteringen om de två fallen. Det är fel siffra att fästa blicken på. Myndighetens egna utredare fann inget som pekar på uppsåt, och ingen av anmälningarna beskriver den omfattning eller skada som ett grovt brott kräver.
PAN prövar normalt om en anställd ska frias, varnas, få löneavdrag eller avskedas. När nämnden gör en åtalsanmälan pausas den processen till dess rättsväsendet är klart. Thomas Åding, avdelningsordförande för ST inom Försäkringskassan och personalrepresentant i nämnden, säger till Arbetsvärlden att ett beslut om påföljd nu ligger mellan ett halvt och ett helt år fram i tiden.
Myndighetens egen utredning pekar på arbetsbelastningen
Cheferna beskriver båda medarbetarna som noggranna. Utredarna på avdelningen för regelefterlevnad kunde inte konstatera att någon av dem hade för avsikt att lägga in personuppgifter i Google Translate och drog slutsatsen att arbetsbelastning och oaktsamhet är den troliga förklaringen.
Pressen finns dokumenterad. Båda handläggarna uppger i utredningen att de känt ett starkt krav på att spara tid och pengar och att vara effektiva, och att omkring 90 % av handlingarna måste översättas. En av dem hade tidigare varslat arbetsgivaren om hög stressnivå. Enhetschefen medger hög arbetsbelastning och en tydlig styrning mot att verksamheten ska komma i balans. Avdelningen har haft ett särskilt regeringsuppdrag att komma ikapp i två och ett halvt år.
Åding säger till Publikt att riktlinjerna är tydliga för den som lusläser varje dokument, och att det knappt finns tid kvar till den läsningen när snabbare ärendehantering är det som räknas.
Regeringen har beställt mer AI av över hundra myndigheter
Den 19 december 2025 gav regeringen AI-uppdrag till över 100 myndigheter genom regleringsbreven för 2026. Varje myndighet ska redovisa hur den kan öka sin förmåga att använda AI och arbeta datadrivet. Civilminister Erik Slottner motiverade uppdragen med att många myndigheter fortfarande befinner sig i ett tidigt och utforskande skede.
I SR:s P3 Nyheter sade Slottner i slutet av 2025 att de myndigheter som inte ökade takten hade allvarliga anmärkningar att se fram emot. På frågan om hanteringen av känslig information svarade han att vi kommer att se en del misstag och fel här och där.
Uttalandet läses annorlunda nu när två handläggare har en åklagare att svara inför. Misstagen tas upp längst ner i leveranskedjan, inte av den politik som satte takten. Åding drev den linjen i nämnden och menade att händelsen ”borde ses som ett misstag” givet fokuset på produktion. Han upplever att han fick gehör. Nämnden åtalsanmälde ändå. ST lämnade ingen formell protest.
Det interna verktyget klarar ännu inte alla språk
Andreas Spång, avdelningschef, är förhindrad att kommentera de enskilda fallen. Han säger till Arbetsvärlden att sekretesskyddet är överordnat att det ska gå fort, att avdelningen varit tydlig med det mot sina anställda och att ärenden får ta den tid de tar. Han bekräftar också att myndighetens eget AI-verktyg, det som håller uppgifterna kvar på Försäkringskassans servrar, fortfarande är under utveckling och ännu inte klarar alla språk.
Det godkända interna alternativet klarade alltså inte uppgiften, det publika gjorde det, och medarbetarna arbetade under en uttalad uppmaning att hålla tempot. Två av dem tog genvägen. En säkerhetsåtgärd som bygger på att en överbelastad handläggare kommer ihåg att maskera en journal för hand är ingen säkerhetsåtgärd.
Integritetsskyddsmyndigheten har prövat ett av de två fallen och kommit fram till att myndigheten inte kan klandras. Det andra prövas fortfarande. Tillsynsmyndigheten friade organisationen. Organisationen åtalsanmälde individerna.
En uppgift i rapporteringen förtjänar mer försiktighet än den har fått. Arbetsvärlden skriver att uppgifterna, i och med att de laddats upp på Googles servrar, också kan finnas tillgängliga för företagets AI-assistent att hantera och träna på. Varken Google eller Försäkringskassan har bekräftat att just dessa dokument hamnat i något träningsmaterial, och villkoren skiljer sig mellan konsumenttjänsten och företagsversionen på precis den punkten. Vad som är fastställt är att skyddade vårduppgifter lämnat myndighetens kontroll. Både för straffrätten och för riskbedömningen är det den uppgiften som betyder något.
Blockera vägen ut, inte medarbetaren
Det som går att överföra från det här fallet har inget med svensk statsförvaltning att göra. Varje organisation som hanterar reglerade uppgifter har personal under leveranstryck och ett publikt AI-verktyg en flik bort.
- Testa om konsumenttjänster för AI och översättning faktiskt går att nå från de arbetsstationer som hanterar reglerade uppgifter. En riktlinje i ett styrdokument är ingen säkerhetsåtgärd.
- Finns ett godkänt internt verktyg, granska täckningen innan riktlinjen skrivs. Språkluckor, filformat och kapacitetstak är det som driver medarbetare till den publika versionen.
- Logga och larma på stora inklistringar i webbfält från system med skyddade uppgifter. Utan den telemetrin blir varje efterhandsanalys av ett röjande en gissning.
- Bestäm i förväg vem som äger händelsen. Här friade tillsynsmyndigheten arbetsgivaren, och arbetsgivaren åtalsanmälde personalen.
Avdelningen tar nu fram en åtgärdsplan, rapporterar Publikt. Åklagarens beslut dröjer mellan ett halvt och ett helt år. Vänta inte in det innan ni kontrollerar vad era egna handläggare kan klistra in i en webbläsare.
Referenser
- Anställda på Försäkringskassan till disciplinnämnd efter AI-blunder
- Använde Google Translate på jobbet, blir rättssak
- Använde AI för översättning, åtalsanmäls
- Regeringen ger AI-uppdrag till över 100 myndigheter
- Över hundra myndigheter ska använda mer AI nästa år
- Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner
This post is also available in:

