Nätfiske

Blog Reading Time 6 Lästid
/
juni 1, 2023
/
Av: Erik Berg

Nätfiske

Nätfiske är en typ av cyberattack där en aktör försöker få användare att avslöja sina personliga eller känsliga uppgifter, såsom lösenord, kreditkortsinformation eller bankuppgifter eller att ladda ner något. Angriparen utger sig ofta för att vara en organisation eller en person som användaren litar på, exempelvis en bank, ett socialt nätverk eller en myndighet. 

Vanligtvis genomförs nätfiske-attacker via e-post, där angriparen skickar ut massutskick till potentiella offer. E-posten kan se ut som en legitim kommunikation från en känd organisation och innehåller ofta länkar till falska webbplatser som är utformade för att se ut som originalwebbplatserna. När användaren klickar på länken blir de ofta omdirigerade till en bedräglig webbplats där de uppmanas att ange sina personliga uppgifter. 

Exempel 

Nätfiske kan också utföras genom andra kanaler, som exempelvis textmeddelanden (SMS-nätfiske eller smishing), telefon (vishing) eller genom användning av falska sociala medier eller appar. Här följer några exempel på nätfiske: 

  • Epost-nätfiske: Detta är den mest utbredda formen av nätfiske. Angriparen skickar e-postmeddelanden som ser ut att vara från en legitim organisation, till exempel en bank eller ett företag. Meddelandet kan uppmana användaren att klicka på en länk som leder till en falsk webbplats där de ombeds att ange sina personliga uppgifter. 
  • Webbplats – nätfiske: Vid denna typ av nätfiske skapar angriparen en falsk webbplats som ser ut att vara en legitim sida, till exempel en inloggningssida för en populär plattform eller en internetleverantör. Användare luras att ange sina inloggningsuppgifter, vilket sedan samlas in av angriparen. 
  • Man-in-the-Middle (MITM) nätfiske: Här skapar angriparen en position mellan användaren och en legitim webbplats eller tjänst. Angriparen kan övervaka och få tillgång till den kommunikation som sker mellan användaren och webbplatsen, inklusive inloggningsuppgifter och andra känsliga data. 
  • Smishing: Denna typ av nätfiske sker via textmeddelanden (SMS). Användaren får ett meddelande som uppmanar till att svara eller klicka på en länk. Länken kan leda till en falsk webbplats eller till att skadlig programvara installeras på användarens enhet. 
  • Vishing: Denna typ av nätfiske så använder angriparen telefonen. Användaren får samtal från någon som utger sig för att vara från en organisation, till exempel en bank, och försöker lura användaren att lämna ut sina personliga uppgifter eller genomföra transaktioner över telefon. 
  • Spjut-nätfiske: Denna typ av nätfiske är mer riktad och personlig. Angriparen samlar in information om sitt specifika mål, som namn, befattning eller intressen, och skickar bedrägliga meddelanden som är skräddarsydda för att verka mer trovärdiga. Det kan vara riktat mot företag eller enskilda personer. 

Attacker i Norden 

Denna typ av attack är en av de typer av hacker attacker som växer mest i världen just nu. Även i Norden har vi blivit drabbade här följer några exempel: 

  • Den 16 december 2021 drabbades Kalix kommun av en allvarlig hackerattack som resulterade i att deras IT-system slogs ut. Denna attack ledde till betydande störningar i kommunens verksamhet och tvingade dem att övergå till analoga arbetssätt. Situationen krävde omedelbar insats av kommunens personal för att hantera den pågående krisen. 
  • Den 19 mars 2019 drabbades det norska företaget Norsk Hydro av en omfattande hackerattack som hade allvarliga konsekvenser för deras globala verksamhet. Attacken klassificerades som en ransomware-attack och det använda skadliga programmet identifierades som LockerGoga. Effekterna av attacken var omfattande. Företagets datorsystem och nätverk drabbades, vilket ledde till stora störningar i produktionen och den dagliga verksamheten. Många av företagets anläggningar tvingades gå över till manuella och analoga processer för att fortsätta driva sin verksamhet. 

Båda dessa attacker började med en nätfiskeattack. Syftet med nätfiske är att stjäla användarnas känsliga information för att sedan missbruka den, till exempel genom att begå ekonomiskt bedrägeri, identifieringsstölder eller att sprida skadlig programvara som i Kalix och Norsk Hydro fallen. 

Tips och tricks 

För att undvika att bi offer för en nätfiskeattack här är några tips ni kan följa 

  • Var försiktig med att klicka på länkar: Undvik att klicka på länkar i oombedda e-postmeddelanden, textmeddelanden eller sociala medier. Om du får ett meddelande som uppmanar dig att klicka på en länk, kontrollera först avsändaren genom att gå direkt till deras officiella webbplats eller kontakta dem direkt. 
  • Dubbelkolla avsändarens identitet: Var skeptisk mot e-postmeddelanden som ser ut att komma från kända organisationer eller personer. Nätfiske kan använda avancerade tekniker för att efterlikna avsändare, så kontrollera stavning, grammatik och avsändarens e-postadress noggrant. 
  • Var försiktig med att dela personlig information: Legitima organisationer kommer sällan att begära personlig information via e-post eller textmeddelanden. Ge aldrig ut ditt lösenord, kontonummer eller kreditkortsuppgifter till någon som begär det via osäkra kanaler. 
  • Använd starka och unika lösenord: Använd unika och starka lösenord för varje online-konto du har. Kombinera stora och små bokstäver, siffror och specialtecken för att skapa komplexa lösenord som är svåra att gissa. Använd också ett pålitligt lösenordshanteringsverktyg för att hantera dina lösenord säkert. 
  • Var försiktig med att ladda ner bilagor: Var skeptisk mot bilagor i e-postmeddelanden, särskilt om de kommer från okända avsändare. Ladda ner inte eller öppna bilagor om du inte är säker på deras äkthet. 
  • Uppdatera dina enheter och programvara: Håll dina operativsystem, webbläsare och andra program uppdaterade med de senaste säkerhetspatcharna. Dessa patchar täpper till kända sårbarheter och minskar risken för att bli offer för attacker. 
  • Var försiktig med att dela information på sociala medier: Var försiktig med vilken typ av personlig information du delar på sociala medier. Bedragare kan använda denna information för att rikta in sig på dig i nätfiske-attacker. 
  • Använd säkerhetsprogramvara: Installera och uppdatera en pålitlig antivirus- och säkerhetsprogramvara på dina enheter. Dessa program kan hjälpa till att upptäcka och blockera nätfiske-försök samt andra skadliga aktiviteter. 

Varför Säkerhetsmedvetenhet? 

Säkerhetsmedvetenhet spelar en avgörande roll när det gäller att skydda sig mot nätfiske-attacker. Här är några viktiga skäl till att säkerhetsmedvetenhet är viktig för detta: 

  • Identifiera misstänkt kommunikation: Genom att vara medveten om nätfiske-tekniker och vanliga kännetecken kan du lättare identifiera misstänkta e-postmeddelanden, textmeddelanden eller andra former av kommunikation som kan vara bedrägliga. Genom att vara vaksam kan du undvika att falla för nätfiske-försök. 
  • Undvika att klicka på skadliga länkar: Hackare använder ofta länkar för att lura användare till falska webbplatser eller för att ladda ner skadlig programvara. Genom att vara medveten om riskerna kan du vara försiktig med att klicka på länkar i meddelanden. 
  • Uppdatera kunskap och skyddsteknik: Genom att vara medveten om de senaste nätfiske-teknikerna och sårbarheter kan du hålla dig uppdaterad och vidta lämpliga åtgärder för att skydda dig själv. Genom att lära dig om nya metoder som används vid nätfiske kan du anpassa ditt beteende och använda effektiva skyddsåtgärder, som säkerhetsprogramvara och starka lösenord. 

Vad kan eBuilder Security hjälpa er med? 

  • Vi kan hjälpa er med en nulägesanalys hur medveten är er organisation och hur responderar den mot hot idag? 
  • Complorer är en marknadsledande produkt för säkerhetsmedvetenhet inom Norden och hjälper organisationer att testa och utbilda sina medarbetare för att förbättra sin säkerhetskultur.

Läs vårt senaste blogginlägg om ”Varför ökar nätfiske?”.

eBuilder Security Customer Support

Låt oss visa er hur vi kan hjälpa er organisation

Låt oss börja med ett 30 min möte för att diskutera ert nuvarande och framtida säkerhetsbehov.