Det här gäller enligt AI-förordningen från augusti 2026

Tidsfristen för högriskkraven flyttades, men den 2 augusti kom ändå

I två år var den 2 augusti 2026 ett fast datum i varje färdplan för efterlevnad av AI-förordningen. Sex dagar innan datumet inföll trädde Digital Omnibus om AI i kraft och sköt upp de mest omfattande kraven för högrisksystemet till december 2027 respektive augusti 2028. Många team tolkade det som en paus. Det var det inte. Om du frågar vad som gäller enligt AI-förordningen från och med augusti 2026 är svaret att större delen av förordningen börjar tillämpas som planerat – men inte de krav som du hade avsatt budget för att uppfylla.

Förklaringen är att planeringen utgick från en del av regelverket, medan de krav som faktiskt började gälla omfattade andra delar. I 2024 års version av förordningen var den 2 augusti 2026 startdatum för både den allmänna tillämpningen av förordningen och för högriskreglerna i bilaga III. Därför inriktades många efterlevnadsprogram på bedömning av överensstämmelse och teknisk dokumentation. Det arbetet behövs fortfarande. Det som har ändrats är tidsplanen för när olika krav ska börja gälla. Transparenskraven i artikel 50 och ramverket för tillsyn började däremot gälla enligt den ursprungliga tidsplan.

Vad är Digital Omnibus om AI?

Digital Omnibus om AI är förordning (EU) 2026/1744, som innebär en riktad ändring av EU:s AI-förordning och undertecknades den 8 juli 2026. Den skjuter upp högriskkraven i kapitel III, inför två nya förbjudna AI-metoder, lättar kraven på AI-kunnighet och stärker AI-byrån. Den innebär varken att AI-förordningen upphävs eller att dess tillämpning pausas.

Ändringen publicerades i Europeiska unionens officiella tidning den 24 juli 2026. Vägledning där uppskjutandet fortfarande beskrivs som preliminärt är därför inaktuellt.

Uppskjutningen gäller bara avsnitt 1-3 i kapitel III. För fristående AI-system som omfattas av bilaga III, till exempel AI för rekrytering, kreditbedömning, utbildning eller biometri, börjar reglerna gälla den 2 december 2027. För AI-system som används som säkerhetskomponenter i produkter som omfattas av bilaga I, exempelvis medicintekniska produkter, börjer reglerna i stället gälla den 2 augusti 2028 i stället för 2 augusti 2027. Båda datumen ligger fast.

Tänk dig en svensk detaljhandlare som använder ett verktyg från en extern leverantör för att sålla bland jobbansökningar och en chatbot för kundfrågor. Informationskraven för chatboten har gällt sedan 2 augusti 2026. Verktyget för urval av jobbsökande omfattas av området anställning i bilaga III, vilket innebär att högriskkraven börjar gälla den 2 december 2027.

AI-förordningens tidslinje efter omnibusförordningen

2 februari 2025	De ursprungliga förbuden i artikel 5 och kravet på AI-kunnighet i artikel 4 börjar gälla.
2 augusti 2025	Regler för AI-modeller för allmänna ändamål, styrning och sanktioner börjar gälla.
27 juli 2026	Digital Omnibus om AI träder i kraft och den mildare artikel 4 får verkan.
2 augusti 2026	Allmänt tillämpningsdatum. Transparenskraven i artikel 50 börjar gälla.
2 december 2026	Nya förbud mot nudifierings- och CSAM-AI gäller. Generativa system som redan fanns på marknaden måste ha maskinläsbar märkning.
2 december 2027	Högriskkraven börjar gälla för fristående system i bilaga III.
2 augusti 2028	Högriskkraven börjar gälla för AI i produkter enligt bilaga I.
2 augusti 2030	Sista dag för system med hög risk som används av offentliga myndigheter.

Är du leverantör eller tillhandahållare?

AI-förordningen fördelar skyldigheterna främst utifrån vilken roll en aktör har. Enligt artikel 3 är en leverantör den som utvecklar ett AI-system, eller låter utveckla det, och släpper ut det på marknaden eller tar det i bruk under eget namn eller eget varumärke. En tillhandahållare är en aktör som använder ett AI-system under eget ansvar i sin yrkesmässig verksamhet. De flesta organisationer kan ha båda rollerna.

Rollfördelningen kan förändras. Enligt artikel 25 blir en tillhandahållare leverantör av ett system med hög risk om aktören sätter sitt namn eller varumärke på systemet, gör en väsentlig ändring av det eller ändrar dess avsedda ändamål så att det klassificeras som ett högrisksystem. Att finjustera en leverantörs modell och sedan lansera den under eget varumärke är ett exempel på hur en organisation kan få leverantörsansvar utan att vara medveten om det.

Vem bär vilket ansvar i dag

• Leverantörer : Informera människor om att de interagerar med AI om det inte är uppenbart, och märk genererat innehåll i maskinläsbart format.
• Tillhandahållare : Märk deepfakes och AI-genererad text av allmänintresse, och informera personer som utsätts för känsloigenkänning eller biometrisk kategorisering.
• Båda rollerna : Vidta åtgärder som stöder AI-kunnighet och undvik alla förbjudna metoder i artikel 5.

Det här behöver du göra nu – inför december 2026 och december 2027

Börja med att inventera dina AI-system. Lista varje AI-system som du bygger, köper eller integrerar i andra lösningar. Dokumentera vilken roll du har i varje system och markera de system som kommunicerar med människor, genererar innehåll eller omfattas av bilaga III

Kontrollera sedan märkningskraven för deepfakes enligt artikel 50.4. Det är snävare än många tror. Det omfattar bild, ljud eller video som liknar verkliga personer, platser eller händelser och felaktigt kan uppfattas som äkta. De omfattar också AI-genererad text som publiceras i syfte att informera allmänheten i frågor av allmänintresse, såvida inte en människa har granskat texten och tagit redaktionellt ansvar för publiceringen.

Senast den 2 december 2026 måste leverantörer av generativa AI-system som släpptes ut på marknaden före den 2 augusti 2026 ha infört maskinläsbar märkning av AI-genererat innehåll. Samma datum börjar de nya förbuden i artikel 5 träda i kraft. de gäller AI-system som genererar intima bilder av identifierbara personer utan samtycke eller material med sexuella övergrepp mot barn. Leverantörer omfattas om sådant innehåll är systemets syfte eller ett förutsebart resultat utan tillräckliga skyddsåtgärder. Tillhandahållare omfattas bara om de använder systemet för just det syftet.

Använd den extra tiden fram till den 2 december 2027 till arbetet med bilaga III. Identifiera och klassificera de användningsområden som omfattas av reglerna för högrisksystem, samla in dokumentation från leverantörerna och planera en konsekvensbedömning avseende grundläggande rättigheter där artikel 27 kräver det. Bedömningen kan nu bygga vidare på en befintlig konsekvensbedömning enligt GDPR.

Övergångsbestämmelser och betydande ändringar i utformningen

Artikel 111.2 innehåller övergångsbestämmelser för AI-system med hög risk som har släppts ut på marknaden före det datum då de nya kraven börjar tillämpas. Sådana system omfattas av högriskreglerna endast om deras utformning ändras väsentligt efter detta datum. Omnibuförsordningen förtydligar dessutom att även ytterligare exemplar av samma oförändrade systemtyp och modell omfattas av övergångsskyddet. System som är avsedda att användas av offentliga myndigheter måste dock uppfylla kraven senast den 2 augusti 2030.

Håll isär begreppen. Övergångsskyddet bygger på en betydande ändring i utformningen, medan rollbytet i artikel 25 bygger på en väsentlig ändring. Dokumentera datumet för varje modelluppdatering så att du i efterhand kan visa om ändringen omfattas av det ena eller det andra kriteriet.

Vad AI-förordningen innebär för svenska företag

AI-förordningen gäller direkt i Sverige, men arbetet med att bygga upp den nationella tillsynen pågår fortfarande. Genom ett regeringsbeslut den 4 juni 2026 utsågs Post- och telestyrelsen (PTS), IMY, Finansinspektionen, Läkemedelsverket och Swedac till nationellt behöriga myndigheter med ansvar till och med den 31 december 2026. PTS är gemensam kontaktpunkt, medan tillsynsansvaret är fördelat mellan myndigheterna utifrån olika sektorer.

Betänkandet SOU 2025:101 föreslår en permanent modell där PTS blir samordnande myndighet för marknadskontrollen. I väntan på att den föreslagna lagstiftningen träder i kraft är PTS en naturlig första kontakt om det är oklart vilken myndighet som ansvarar för ett visst system.

Riskerna som artikel 50 skrevs för

Transparensregler förutsätter en ärlig aktör, och angripare märker inte sina deepfakes. Den praktiska risken ligger i imitation av personer, i opålitliga svar från system du använder och i angrepp mot själva AI:n, som artikel 15 beskriver som dataförgiftning, modellförgiftning, antagonistiska exempel och angrepp mot konfidentialitet.

Arups deepfake-videosamtal

I början av 2024 deltog en ekonomimedarbetare på ingenjörsföretaget Arups kontor i Hongkong i ett videosamtal där finanschefen och flera kollegor var deepfakes. Enligt polisen i Hongkong gjorde medarbetaren därefter 15 överföringar på sammanlagt 200 miljoner HK-dollar, cirka 25,6 miljoner US-dollar, till fem lokala bankkonton. Arup bekräftade händelsen i maj 2024.

Det som hade stoppat bedrägeriet är att varje betalningsbegäran verifieras via en separat och känd kanal.

Moffatt mot Air Canada

Den 14 februari 2024 fann Civil Resolution Tribunal i British Columbia att Air Canada var ansvarigt sedan bolagets chatbot felaktigt sagt till en kund att rabatt vid dödsfall kunde sökas i efterhand. Tribunalen avvisade argumentet att chatboten ansvarade för sina egna handlingar och ålade flygbolaget att betala 812,02 kanadensiska dollar i skadestånd, ränta och avgifter.

Att berätta för användare att de pratar med AI, som artikel 50.1 kräver, flyttar inte det ansvaret. Det som skyddar dig är att testa chatbotens svar mot dina egna publicerade villkor.

Sanktionsavgifter vid överträdelser

Artikel 99 har tre nivåer av sanktionsavgifter. Varje nivå har ett tak i form av ett fast belopp eller en andel av den globala årsomsättningen, beroende på vilket som är högst. För små och medelstora företag gäller det lägre beloppet, och omnibusförordningen utvidgar det till små midcap-företag för de två lägre nivåerna. Medlemsstaterna fastställer de nationella reglerna, så exponeringen i Sverige beror på den lagstiftning som föreslås i SOU 2025:101.

Sanktionsnivåerna i korthet

Förbjudna metoder enligt artikel 5 kan ge avgifter på upp till 35 miljoner euro eller 7 % av den globala årsomsättningen. De flesta andra skyldigheter, inklusive artikel 50, kan ge upp till 15 miljoner euro eller 3 %. Felaktig eller vilseledande information till myndigheter kan ge upp till 7,5 miljoner euro eller 1 %.

Så håller du efterlevnaden och skyddar dina AI-system

AI-förordningens säkerhetskrav finns främst i artikel 15. System med hög risk ska uppnå och behålla en lämplig nivå av riktighet, robusthet och cybersäkerhet, inklusive motståndskraft mot försök att utnyttja sårbarheter. För system i bilaga III gäller det från 2 december 2027, men skyddsåtgärderna tar längre tid att bygga än dokumentationen.

Se över AI-inventeringen varje gång en modell, en leverantör eller ett användningsområde ändras. Låt ett red team testa generativa och agentiska system mot prompt injection och dataläckage, även om förordningen inte nämner prompt injection. Logga indata, utdata och agenters handlingar så att besluten går att rekonstruera. Ett system med hög risk som uppfyller villkoren i artikel 12.1 i cyberresiliensförordningen anses uppfylla cybersäkerhetskraven i artikel 15.

Nästa viktiga tidsfrist datum är 2 den december 2026

Digital Omnibus om AI ändrade tidpunkten för när reglerna om högrisksystem börjar tillämpas, men inte det faktum att de ska tillämpas. Artikel 50 har tillämpats sedan den 2 augusti 2026, och nästa viktiga tidsfrist infaller den2 december 2026. Använd tiden till att slutföra inventeringen av dina AI-system, fastställa rollerna som leverantör och tillhandahållare och testa varje system som Kommunicerar med kunder eller genererar innehåll.

Vanliga frågor

Vad gäller enligt AI-förordningen från och med den 2 augusti 2026?

Den 2 augusti 2026 var datumet då AI-förordningen började tillämpas generellt. Transparenskraven i artikel 50 ska tillämpas, vilket innebär att chatbotar måste informera användarna om att de interagerar med AI och att tillhandahållare måste märka deepfakes enligt de krav som gäller. De nationella tillsynsmyndigheternas befogenheter och AI-byråns tillsynsbefogenheter gäller också. Högriskkraven i bilaga III börjar däremot inte tillämpas ännu, eftersom Digital Omnibus om AI sköt upp tillämpningen till den 2 december 2027

När gäller högriskkraven i AI-förordningen?

För fristående system med hög risk i bilaga III, till exempel AI för rekrytering, kreditbedömning eller utbildning, gäller kraven från 2 december 2027. För AI som är säkerhetskomponent i produkter enligt bilaga I gäller de från 2 augusti 2028. Båda datumen är fastslagna i förordning (EU) 2026/1744.

Om jag köper ett AI-verktyg och använder det som det är, är jag då alltid bara tillhandahållare?

Oftast, men inte alltid. Använder du ett system under eget överinseende är du tillhandahållare. Enligt artikel 25 blir du leverantör av ett system med hög risk om du sätter ditt namn eller varumärke på det, ändrar det väsentligt eller ändrar dess avsedda ändamål så att det blir högrisk.

Vem utövar tillsyn enligt AI-förordningen i Sverige?

Genom ett regeringsbeslut den 4 juni 2026 är PTS, IMY, Finansinspektionen, Läkemedelsverket och Swedac nationella behöriga myndigheter fram till 31 december 2026. PTS är gemensam kontaktpunkt och tillsynen är fördelad per sektor. Betänkandet SOU 2025:101 föreslår en permanent struktur, men den kräver ännu lagstiftning.

Vad ändrade Digital Omnibus om AI i artikel 4?

Artikel 4 kräver inte längre att leverantörer och tillhandahållare säkerställer en tillräcklig nivå av AI-kunnighet. Sedan 27 juli 2026 ska de i stället vidta åtgärder som stöder AI-kunnigheten hos personal och andra som använder AI för deras räkning, utan att garantera någon viss nivå. Skyldigheten är fortfarande bindande.

eBuilder Securitys tjänst AI Security / AIDR hanterar säkerhetsdelen av ett program för AI-förordningen. Läs mer på sidan om AI Security.

This post is also available in: