Regeringskansliet spärrar ChatGPT och Claude på tjänstedatorer

Per Häggdahl

26 oktober 2026 4 min läsning

Sammanfattning

Regeringskansliet spärrar ChatGPT och Claude på personalens tjänstedatorer från den 26 oktober 2026. Spärren gäller webbläsarversionerna av de två AI-tjänsterna. Medarbetarna hänvisas i stället till godkända verktyg. Microsoft Copilot finns för alla anställda efter en säkerhetsöversyn. Språkmodellerna bakom ChatGPT och Claude går fortfarande att nå via Intric, en AI-plattform som Regeringskansliet upphandlade i juli 2026. Digitaliseringsdirektör Mikael Wettercrantz skriver på intranätet att AI-tjänster som används utan avtal kan påverka informationssäkerheten. Inget publicerat uttalande kopplar beslutet till någon läcka. Skatteverket och Statens institutionsstyrelse (Sis) har redan infört spärrar mot AI-tjänster.

Därför Spärrar Regeringskansliet ChatGPT i Webbläsaren

Att Regeringskansliet spärrar ChatGPT och Claude handlar om avtal. Wettercrantz avböjde en intervju men skriver på Regeringskansliets intranät att AI-tjänster utan avtal kan få ”konsekvenser för vår informationssäkerhet”. Det framgår av en publicerad rapport som bygger på intern information.

Sedan tidigare är den kinesiska tjänsten DeepSeek begränsad.

I ett skriftligt svar bekräftar Regeringskansliet att webbläsargränssnitten för de två tjänsterna stängs från och med måndagen den 26 oktober. Medarbetarna har dock tillgång till modellerna inom Intric.

Intric är ett Stockholmsföretag vars plattform låter organisationer bygga AI-assistenter som använder organisationernas egna data. Bolaget meddelade i juli 2026 att de hade vunnit upphandlingen. Avtalet löper på ett år med option på ytterligare ett. Enligt Intric körs plattformen på svensk infrastruktur, som molntjänst eller installerad lokalt. I tidiga uppgifter beskrevs lösningen som en plattform som Regeringskansliet utvecklat själv, men i Regeringskansliets eget svar nämns Intric. Copilot är fortsatt godkänt och säkerheten i tjänsten har höjts efter en översyn. Vilka inställningar som har ändrats har inte redovisats.

Årsboken visar 500 medarbetare har utbildats i generativ AI

Spärren kommer efter ett år av AI-försök inom i Regeringskansliet. I Regeringskansliets årsbok 2025, publicerad i juli 2026, står att pilotprojekt med generativ AI pågick under 2025 och att över 500 medarbetare genomgick utbildning i hur tekniken kan användas i det dagliga arbetet. En AI-samordnare tillsattes också i Statsrådsberedningen när arbetet med en ny AI-strategi inleddes. Avsnittet nämner inte vilka AI-tjänster personalen använde.

Skatteverket och Sis har redan infört Spärrar

Enligt samma rapport har Skatteverket och Sis infört spärrar. Kronofogden bereder frågan. På Trafikverket upptäckte internrevisionen tidigare i år en utbredd och riskfylld användning av ett tiotal AI-tjänster. Revisorerna pekade på problem både med känsligheten hos den information som matades in och med hur svaren hanterades.

Myndigheterna har haft nationella riktlinjer sedan den 21 januari 2025. Då lämnade Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) över riktlinjer för generativ AI till civilministern. I IMY:s rapport om GDPR och generativ AI från den 5 februari 2025 slås fast att verksamheten är personuppgiftsansvarig för sin användning. Leverantören är som utgångspunkt personuppgiftsbiträde.

Det här har regeringskansliet inte redovisat

Hur många anställda som har tillgång till Intric är inte offentligt. Det är inte heller offentligt när spärrarna på Skatteverket och Sis infördes eller vilka tjänster de omfattar. Ingen myndighet har uppgett om information från tjänsteverksamheten matas in i konsumenttjänsterna före spärren.

Avtalet skiljer Intric från webbläsartjänsterna

ChatGPT och Claude försvinner inte från Regeringskansliet. Det som stängs är åtkomsten via webbläsaren utan avtal. Modellerna finns kvar i Intric, som upphandlades i juli 2026, tre månader före spärren. Med IMY:s rollfördelning blir ordningen begriplig. Den organisation som behandlar personuppgifter är personuppgiftsansvarig, medan leverantören i regel är personuppgiftsbiträde. En inloggning i en konsumenttjänst via webbläsaren kommer i kontakt med en leverantör, men inte nödvändigtvis att det finns ett avtal som reglerar användningen. Det är just den luckan Wettercrantz pekade på i sitt inlägg.