Okategoriserad Archives - eBuilder Security

Cybersäkerhet

Vad är cybersäkerhet?

Cybersäkerhet är en serie av åtgärder, tekniker och processer som syftar till att skydda datorer, nätverk, enheter och information från obehörig åtkomst, skadliga aktiviteter eller oavsiktliga skador. Cybersäkerhetsåtgärder är centrala för att skydda digitala tillgångar från cyberhot. Åtgärder för att öka cybersäkerhet kan närmast liknas vid friskvård som är närmast dagliga åtgärder och rutiner. Goda vanor skapar även god cybersäkerhet.

Varför behövs cybersäkerhet?

Idag är alltmer information lagrad online, både personlig och företagsinformation. Det gör det samtidigt lättare för obehöriga att få tillgång till denna information, vilket kan orsaka skador på flera olika sätt. Cyberattacker kan exempelvis leda till stöld av personlig information, kreditkortsuppgifter och andra värdefulla data. Denna information kan sedan användas för identitetsstöld, bedrägerier och andra brott. Cyberattacker kan även störa affärsverksamhet, skapa dataförluster och orsaka skador som kan vara både finansiella och kopplade till varumärket.

Hur ser de vanligaste cyberattackerna ut?

En cyberattack kan genomföras på olika sätt. Några av de vanligaste förekommande formerna av cyberattacker är:

Malware

Via exempelvis e-post, sociala medier eller andra online-kanaler kan skadlig programvara distribueras och i nästa steg installeras på en dator, utan att användaren är medveten om det. Malware kan orsaka skada på datorer och enheter, t.ex. genom att kryptera filer och kräva lösen för att återställa dem.

Ransomware-attacker

Denna typ av attack innebär att skadlig kod krypterar filer på en dator eller ett nätverk så att dessa inte går att använda. I nästa steg kräver sedan angriparen en lösensumma för att återställa filerna/nätverket, se malware ovan.

Phishing

Denna attackmetod innebär att en bedragare skickar ett e-postmeddelande som till det yttre ser ut att komma från en betrodd avsändare. Det kan exempelvis vara utformat som ett mail från en bank, en myndighet, ett företag men även från en privatperson. Syftet är att lura mottagaren att lämna ut känslig information, exempelvis användarnamn, lösenord eller andra inloggningsuppgifter.

DDoS-attacker

(Distributed Denial of Service). Dessa attacker syftar till att överbelasta en webbplats eller server med trafik, så att webbsidan inte går att använda. Detta kan påverka företagets förmåga att göra affärer men även orsaka skador på företagets varumärke.

Man-in-the-middle-attacker

Denna typ av attack innebär att en bedragare utnyttjar osäkra nätverksinställningar för att få åtkomst till kommunikation mellan två enheter. Bedragaren kan i nästa steg spionera på kommunikation och läsa information som skickas. Detta kan omfatta både intern och extern kommunikation.

Det är viktigt att förstå att cybersäkerhet är en kontinuerlig process i en organisation. Här går det att göra liknelsen med friskvård, vilket är en ständigt pågående process. Den som vill vara frisk kan vaccinera sig, vilket i fallet med cybersäkerhet kan vara ett antal konkreta åtgärder. Det räcker emellertid inte att bara vaccinera sig genom att exempelvis installera säkerhetsprogramvara eller använda starka lösenord. Det krävs också friskvård i form av utbildning och medvetenhet från användarna om de olika hot som finns och hur man undviker dem. Företag och organisationer bör därför utveckla en cybersäkerhetspolicy som är anpassad till deras specifika behov.

Vad är skillnaden mellan cybersäkerhet och IT-Säkerhet?

IT-säkerhet och cybersäkerhet är två termer som ofta sammanblandas, men det finns en viss skillnad mellan de två.

IT-säkerhet syftar till att skydda den informationsteknik (IT) som används inom organisationen. Det kan exempelvis inkludera att skydda datorer, nätverk, servrar, applikationer och andra digitala enheter från obehörig åtkomst, skadlig kod och andra hot. IT-säkerhet fokuserar på att skydda den fysiska infrastrukturen som används för att stödja organisationens digitala verksamhet.

Cybersäkerhet är däremot ett bredare begrepp som förvisso inkluderar IT-säkerhet, men också omfattar skydd av digitala resurser som inte nödvändigtvis är en del av organisationens IT-infrastruktur. Det kan inkludera skydd av molntjänster, sociala medier, mobiltelefoner och andra enheter som används för att hantera organisationens digitala tillgångar. Cybersäkerhet är alltså ett bredare begrepp som fokuserar på att skydda organisationens digitala tillgångar från hot, oavsett källa eller typ. Cybersäkerhet har alltså en bredare tillämpning än IT-säkerhet och har därför en mer omfattande uppgift att skydda organisationens digitala tillgångar.

Hur kan man förbättra sin cybersäkerhet?

Det finns ett antal relativt enkla åtgärder att vidta för att öka sin cybersäkerhet. Några av dessa är:

Använd starka lösenord

Använd unika lösenord för varje konto och använd en kombination av siffror, bokstäver och specialtecken.

Uppdatera kontinuerligt respektive programvara

Se till att alla program på dator, mobiltelefon eller annan enhet är uppdaterade med de senaste säkerhetsuppdateringarna.

Använd säkerhetsprogram

Installera säkerhetsprogram på dator och mobiltelefon, och se till att de är uppdaterade med de senaste säkerhetsuppdateringarna.

Använd tvåfaktorsautentisering

Aktivera tvåfaktorsautentisering för extra säkerhet.

Var uppmärksam och försiktig med e-post och okända länkar

Öppna inte e-postmeddelanden från okända avsändare och klicka inte på okända länkar. Ett visst mått av misstänksamhet rekommenderas.

Säkerhetskopiera filer

Säkerhetskopiera regelbundet viktiga filer och dokument till en extern enhet eller molntjänst.

Var försiktig med personlig information

Lägg inte ut personlig information, exempelvis personnummer eller bankuppgifter, på internet. Igen, ett visst mått av misstänksamhet rekommenderas.

Använd säkra nätverk

Anslut bara till säkra och pålitliga nätverk och undvik att ansluta till öppna och osäkra Wi-Fi-nätverk.

Var uppmärksam på bedragare som försöker komma över personlig information eller göra överföringar.

Självutbildning

Det är viktigt att utbilda sig i cybersäkerhet och hur man kan skydda sig och sin utrustning. Det kan göras genom att delta i kurser, läsa bloggar och följa nyheter om cybersäkerhet, återigen den viktiga friskvården.

Hur kan eBuilder Security hjälpa dig med din Cybersäkerhet?

eBuilder Security har ett flertal tjänster för att förbättra din Cybersäkerhet bland annat:

Vi genomför sårbarhetskanning på era applikationer för att hitta möjliga sårbarheter i er applikation detta är en del av den friskvård och ett kontinuerligt utvärdera och förbättra sin säkerhetskultur.
Vi genomför penetrationstester på era applikationer som är ett mer avancerat test än en sårbarhetskanning då vi faktiskt tillämpar vad vi hittar och försöker bryta oss in i applikationen.
Vi kan hjälpa er att implementera en EDR lösning för att skydda era enheter. Vi samarbetar med marknadsledare CrowdStrike för att ge bästa möjliga skydd för alla typer av enheter, från cloud till mobila enheter. Detta kan kombineras med aktiv hotjakt där vi kopplar på 24/7 mänsklig hotjakt i er miljö.
Vi hjälper er att utvärdera ert säkerhetstänk genom att genomföra IT-säkerhetsrelaterade revisoner.

Lördag förmiddag och vi är på väg till Uppsala för att handla. Frun vill handla garn och har tidigare på morgonen försökt komma in på Rustas hemsida för att kolla om de har ullgarn. Rustas hemsida har dock inte laddat under förmiddagen efter ett litet tag låter hon meddela att Aftonbladet rapporterar att Rusta har tillsammans med Filmstaden och Granngården blivit drabbade av ett Ransomware.

Ransomware attack drabbar Tietoevrys datacenter. Är MDR lösningnen?

För de som inte vet vad ett Ransomware är så kan jag meddela att det är var organisations mardröm. En hackare eller hackargrupp lyckas nästla sig in i en organisations IT-system och kartlägger dem för att så småningom kryptera innehållet. Ofta ger dig sig inte omedelbart till känna utan letar sig runt metodiskt och smittar system och backupper. När de väl krypterat allt innehåll, dvs gjort allt data oläsligt utan en specifik nyckel, kommer utpressningskravet. De som drabbas uppmanas helt enkelt att betala en lösensumma för att få tillbaka tillgången till sina IT-system. För den som drabbats hjälper det inte heller att försöka ladda ner backupper. Backupperna är som oftast också obrukbara eller smittade beroende på hur mycket tålamod hackargruppen haft.

Filmstaden kan nu inte sälja biljetter online. Rustas hemsida ligger nere. Det rapporteras nu också om att Polisen, Vellinge kommun och Systembolaget också har problem med sina IT-system. Granngården har stängt alla sina butiker på obestämt framtid då kassasystemet inte fungerar.

En expert låter meddela till SvD att ”Kommuner och näringsliv måste börja planera för att kunna leverera tjänster med papper och penna, och ta emot sedlar”. De drabbade kan nog också räkna med att de har läckt persondata om sina kunder och anställda. I vilken omfattning är mycket svårt att säga, men det är allvarligt och kan ge dryga böter i enlighet med GDPR-lagstiftningen.

Troligtvis kommer det i vissa fall ta veckor eller månader innan de är helt uppe på banan igen. Alla som är säkerhets- eller informationsansvarig bör ta sig en rejäl funderare på om vad de kan göra för att göra livet svårare för hackare.

För det första bör man utbilda all personal i grundläggande cybersäkerhet. eBuilder Security erbjuder en egenutvecklad cybersäkerhetsutbildning som managerad tjänst. Läs mer här.

Man bör också skanna nätverk och applikationer på regelbunden basis för att identifiera sårbarheter i applikationer och infrastruktur. Läs mer här.

Sedan bör alla installera en Managed Detection and Response (MDR) lösning på sin kritiska infrastruktur. En MDR är det bästa skyddet när någon väl lyckats ta sig in i en IT-infrastruktur. MDR (Managed Detection & Response) är ett omfattande och kostnadseffektivt säkerhetsövervakningssystem med övervakning dygnet runt som är utformat för att skydda företag och andra organisationer från skadlig verksamhet. MDR är en vidareutveckling av antivirus som med hjälp av AI (Artificiell Intelligens) och mänsklig övervakning ger en organisation professionell cybersäkerhetshantering dygnet runt.

Läs mer om eBuilder Securitys MDR tjänst här.

Varför är PoolParty viktigt för framtiden av EDR

SafeBreach-forskare har upptäckt åtta nya tekniker för processinjektion som kan användas för att hemlighetsfullt exekvera skadlig kod på Windows-system.

Döpt till ”Pool Party” eftersom de (miss)använder Windows-trådpooler, fungerar dessa processinjektionstekniker över alla processer och gick enligt forskarna obemärkt förbi när de testades mot fem ledande EDR/XDR-lösningar, nämligen: Palo Alto Cortex, SentinelOne EDR, CrowdStrike Falcon, Microsoft Defender For Endpoint och Cybereason EDR.

”Pool Party”-processinjektionstekniker

Processinjektion består vanligtvis av en kedja av tre attackvektorer, förklarade SafeBreach-forskaren Alon Leviev: Allokeringsprimitiven allokerar minne i målprocessen, skrivningsprimitiven skriver skadlig kod till det allokerade minnet, och exekveringsprimitiven exekverar den koden.

EDR:er tillåter de två första stegen av injektion – minnesallokering och skrivning till fjärrprocess – och fokuserar sin detektion på det sista steget: fjärrkörning, säger Tomer Bar, VP of Security Research på SafeBreach. För att lura EDR:er hittade Leviev och hans kollegor ett sätt att skapa en exekveringsprimitiv baserad på de andra två primitiverna.

Problemet, sade Bar till Help Net Security, är att EDR:er baserar sin detektion på identiteten hos processen som utför åtgärden. Om det är en betrodd process tillåter den åtgärden, om inte kommer åtgärden att blockeras, noterade han vilket liknar en supply chain attack.

Han berättade också att ”Pool Party”-attacker kan kringgå ytterligare detektionsmekanismer som ransomware- och lösenordsdumpningsdetektering.

Ett exempel är Microsofts skydd för kontrollerad mappåtkomst, som blockerar alla ändringar eller borttagningar av filer i skyddade mappar. Men ändring är tillåten för vissa processer som explorer.exe, och när vi injicerar ransomkod i den kan vi kringgå skyddet och kryptera alla filer i skyddade mappar, förklarade han.

Vad är lösningen?

Det blir mer och mer tydligt att enbart ha ett EDR verktyg räcker inte till. Det behövs övervakning och det behövs aktiv hotjakt via en SOC/MDR tjänst för att kunna upptäcka märkliga beteenden i applikationer som är ”godkända”

Att gå ett steg längre än sårbarhetskanning

Att hålla sig steget före potentiella intrång är högsta prioritet för säkerhetsteam inom organisationer av alla storlekar. Sårbarhetsskanning har länge varit en grundpelare i dessa ansträngningar och möjliggör för företag att identifiera svagheter i sin säkerhetsposition. Men medan cyberattacker blir mer sofistikerade och omfattande och med ett stort antal gemensamma sårbarheter och exponeringar (CVEs) som katalogiseras varje år blir det alltmer tydligt att sårbarhetsskanning inte är tillräckligt.

Vad är sårbarhetsskanning?

Sårbarhetsskanning är ett övergripande sätt att kontrollera operativsystem, appar eller nätverk efter säkerhetssvagheter eller potentiella sårbarheter. Målet är att genomföra en sårbarhetsbedömning för att hitta kryphål (som föråldrad programvara eller firmware) eller exploaterbara säkerhetssårbarheter och felkonfigurationer som cyberbrottslingar skulle kunna utnyttja.

I praktiken innebär sårbarhetsskanning att man använder specialiserade webbapplikationer eller verktyg för sårbarhetsskanning för att skanna servrar, bärbara datorer och arbetsstationer som är anslutna till ett nätverk.

Säkerhetsteam kan utföra olika typer av sårbarhetsskanningar, som externa skanningar som granskar identifierade sårbarheter som angripare skulle kunna utnyttja om de började utanför ditt nätverk. Eller interna sårbarhetsskanningar där de kan söka efter sårbarheter som insidern kan utnyttja, som exponerade lösenordshashar. De kan också utföra autentiserade skanningar som använder privilegierade referenser för att upptäcka hot som uppstår från svaga lösenord, skadlig kod eller oautentiserade skanningar för att hitta svagheter inom operativsystem, tjänster som lyssnar på öppna portar och mer för att se sitt nätverk från en angripares perspektiv.

I själva verket kräver vissa säkerhetsstandarder, som Payment Card Industry Data Security Standard (PCI DSS), att organisationer regelbundet utför sårbarhetsskanningar.

Begränsningar av sårbarhetsskanning

Sårbarhetsskanning erbjuder en systematisk skanningsprocess som en del av utförandet av säkerhetstestning av din digitala miljö för att söka efter svagheter. Den använder ofta automation för att jämföra konfigurationen och programvaruversionerna mot en databas med kända sårbarheter och flaggar en potentiell säkerhetsrisk när en matchning hittas. Även om det har varit en viktig del av cybersäkerhet i många år har den digitala transformationen förvärrat processen och lett till flera begränsningar som organisationer arbetar med att övervinna, inklusive de nedan:

Begränsad till kända sårbarheter: En sårbarhetsskanner kommer att skanna dina enheter mot varje sårbarhet som dess utvecklare känner till. Nyckelordet här är ”känner till”. När det ställs inför okända sårbarheter, som nya sårbarheter som inte har lagts till i en databas, kommer skannern inte kunna flagga dem. Detta lämnar organisationer sårbara för noll-dagars hot.
Falska positiva och falska negativa: Sårbarhetsskanningar är inte perfekta. De kan ge falska positiva (dvs. sårbarheter som inte finns i ditt system) och falska negativa (dvs. sårbarheter som finns i ditt system men missas av skannern). För att säkerställa att detta inte händer måste du anpassa dina skanningskonfigurationer och validera skanningsresultaten – annars kommer skanningarna fortsätta att ge felaktigheter och resultera i larmtrötthet inom IT-team.
Ej utnyttjbara sårbarheter: Inte varje sårbarhet som identifieras av en sårbarhetsskanning kommer att vara utnyttjbar i ditt system. Även om en sårbarhet är utnyttjbar kanske du har kontroller på plats för att minska denna risk. En sårbarhetsskanning tar inte hänsyn till detta.
Ej patchbara risker och felkonfigurationer: Den digitala transformationen introducerar ofta risker som sträcker sig bortom traditionella sårbarheter. Dessa risker inkluderar felkonfigurationer, exponerade inloggningssidor, svaga krypteringsprotokoll eller utgående certifikat. Traditionella verktyg för sårbarhetshantering kanske inte effektivt fångar och åtgärdar dessa ej patchbara risker, vilket lämnar organisationer sårbara för potentiella säkerhetsintrång.

Vad kan vi göra?

För att minska begränsningarna med sårbarhetsskanning måste organisationer skifta fokus från enskilda sårbarheter till den bredare konceptet av attackytan. Attackytan omfattar alla punkter där dina system, applikationer och data är exponerade för potentiella hot. Det är hela det digitala fotavtrycket för din organisation, inklusive kända och okända tillgångar.

Sårbarhetsskanning kan ge dig viktiga ledtrådar om varifrån risken kommer, men hanteringen av attackytan (Attack Surface Management) ger en snabb och aktuell översikt över vilka cyberhot du faktiskt behöver fokusera på. Det är inte möjligt att effektivt försvara din attackyta från utnyttjbara sårbarheter enbart med sårbarhetsskanning. Det är avgörande att gå bortom dess begränsningar och ta en mer omfattande ansats till säkerhet genom att lämna den traditionella ”hitta och åtgärda”-metoden och i stället anta en proaktiv strategi.

Vad kostar ett penetrationstest?

Det kan vara svårt att skapa en genomsnittlig kostnad för penetrationstest när det inte finns något sådant som en genomsnittlig IT-miljö.

Storleken på en organisation fungerar inte som en vägledning eftersom storlek inte relaterar till värdet eller ens mängden data inom IT-miljön. Till exempel har flertalet börsnoterade industribolag en IT-miljö som motsvarar en liten advokatbyrå – och den advokatbyrån kan innehålla mycket mer känsliga, reglerade och värdefulla data.

Generellt sett kommer kostnaden för ett penetrationstest att vara direkt proportionell mot antalet timmar som måste spenderas på att förbereda, utföra och dokumentera testet. Men för att beräkna dessa timmar måste varje penetrationstestare och organisation ta hänsyn till de faktorer som påverkar dessa timmar och de priser som tillämpas på dessa timmar:

Omfattning

Organisationens storlek och antalet system som omfattas av testningen kommer vara en huvudsaklig avgörande faktor för kostnaderna. Även om andra faktorer kan justera priset per system eller priset per timme, ger omfattningen och skalan multiplikatorn som i allmänhet bestämmer största delen av de slutliga avgifterna.

Trots ökningen av antalet penetrationstestverktyg som kan automatisera vissa uppgifter för penetrationstestaren bör alla sårbarheter som upptäcks av automatiserade verktyg slutligen testas av en penetrationstestare. Även när ett automatiserat verktyg inte upptäcker några sårbarheter kan en hackare med specialkunskaper använda sin erfarenhet för att utnyttja systemet, nätverket, etc.

Typ av Penetrationstest

Typen av Penetrationstest kommer påverka antalet timmar som krävs för testningen och kan medföra extra kostnader. Organisationer bör vara bekanta med testtyperna för att förstå hur det kan påverka offerten.

Black Box-tester simulerar hackare som inte känner till nätverket och inte har någon åtkomst.
Gray Box-tester simulerar hackare som har viss kunskap och åtkomst genom social manipulation, komprometterade referenser, etc.
White Box-tester ger penetrationstestaren full åtkomst och kräver att de kontrollerar alla system.

Testarens Erfarenhet

Erfarenheten hos testaren kommer ibland avspegla sig i timpriset. Mer erfarna testare tenderar att vara dyrare, men paradoxalt nog kan valet av den dyrare optionen också spara pengar. Mindre erfarna testare kan kosta mindre per timme men kan spendera fler timmar på att konfigurera verktyg eller försöka med ineffektiva attacker som en mer erfaren testare skulle kunna undvika.

Efterlevnadskrav

Vissa regelverk kan kräva specifika tester av specifika system, användning av specifika tekniker eller certifierade leverantörer. Till exempel började Payment Card Industry Data Security Standard (PCI DSS) kräva att organisationer som accepterar betalkort använder PCI Security Council Approved Scanning Vendors för att genomföra obligatoriska penetrationstester från tredje part.

System typ

Vad penetrationstestet behöver utforska spelar roll. Att testa en webbplats med inbäddade appar, anslutna databaser och tillhörande infrastruktur kan vara mycket annorlunda än att testa en hybridmiljö av trådlösa nätverk, lokala datacenter, molndatacenter och SD-WAN-anslutna användare.

Återtestning

Efter att en penetreringstestare har upptäckt och verifierat en sårbarhet måste organisationen åtgärda problemet. I många fall vill organisationer att deras nuvarande IT-leverantörer åtgärdar problem och använda penetrationstestaren för att testa åtgärden.

Särskilda Krav

En organisation kan alltid öka kostnaderna med särskilda begäranden och ovanliga krav. Till exempel kan testning utanför ordinarie arbetstider, krav på plats, tester av fysisk säkerhet, observation av processer och social manipulation påverka de totala kostnaderna avsevärt för ett penetreringstest.

Sammanfattningsvis Det finns många faktorer som kan påverka kostnaden av ett penetrationstest, men för en erfaren penetrationstestare så kan han vid ett enkelt 30 min scoping möte svarare väldigt precist om vad kostnaden skulle bli. Kontakta oss för att få veta mer.

Hur blir Säkerhetsmedventenhet bättre med phishing tester?

Att använda phishing-tester kan vara en effektiv strategi för att förbättra säkerhetsmedvetenheten inom en organisation. Här är några sätt på vilka phishing-tester kan bidra till att höja säkerhetsmedvetenheten:

Identifiera sårbarheter: Genom att genomföra regelbundna phishing-tester kan organisationen identifiera potentiella sårbarheter och svagheter i de anställdas kunskaper om phishing-attacker. Det ger också insikt i vilka typer av sociala manipulationstekniker som kan vara särskilt effektiva mot organisationens personal.
Utbilda anställda: När en anställd faller för en phishing-attack i en kontrollerad miljö, ger det en möjlighet att omedelbart erbjuda utbildning och feedback. Anställda kan lära sig att känna igen varningsskyltar, undvika att klicka på misstänkta länkar och rapportera eventuella misstänkta e-postmeddelanden.
Mäta framsteg: Genom att regelbundet genomföra phishing-tester och utvärdera resultaten över tid kan organisationen mäta framsteg när det gäller säkerhetsmedvetenhet. Detta ger också möjlighet att anpassa och förbättra utbildningsprogrammet baserat på specifika behov och mönster.
Skapa medvetenhet om risker: Phishing-tester kan hjälpa till att skapa medvetenhet om de allvarliga risker som är förknippade med att falla offer för phishing-attacker. Det kan göra anställda mer försiktiga och vaksamma när de interagerar med e-post och andra kommunikationskanaler.
Stärka företagskulturen: Genom att integrera säkerhetsmedvetenhet som en del av företagskulturen kan organisationen skapa en miljö där alla anställda inser vikten av att vara försiktiga och ansvarsfulla när det gäller säkerhet. Detta kan leda till en kollektiv ansträngning för att skydda organisationens data och resurser.

Det är viktigt att komma ihåg att phishing-tester bör användas som en komponent i en övergripande säkerhetsstrategi. De bör kompletteras med andra åtgärder, såsom tekniska skydd, uppdaterade säkerhetspolicys och regelbunden utbildning, för att skapa en stark och holistisk säkerhetskultur.

I dagens sammankopplade värld är organisationer av alla storlekar och branscher starkt beroende av stora nätverk och externa partners för att driva sin verksamhet. Denna förbättrade anslutning kommer dock med en inneboende risk – risken för säkerhetsintrång och datasårbarheter. Låt oss utforska varför varje organisation, oavsett storlek eller bransch, måste prioritera och genomföra omfattande säkerhetsgranskningar.

Skydda känsliga data

Data är nu livsnerven i de flesta organisationer. Från personuppgifter till finansiella data är känslig information ett utmärkt mål för illvilliga aktörer. Att genomföra en säkerhetsgranskning är ett proaktivt steg mot att skydda dessa data och förhindra obehörig åtkomst.

Förhindra kostsamma dataintrång

Enligt IMB har den genomsnittliga kostnaden för ett dataintrång i år (2023) varit 4,45 miljoner USD, vilket är en ökning med 15 % jämfört med tidigare år. Dataintrång kan få katastrofala konsekvenser för en organisation. Utöver de omedelbara ekonomiska kostnaderna kan de leda till långvarig skada på en organisations rykte och kundernas förtroende. Genom att identifiera och åtgärda sårbarheter innan de utnyttjas kan en organisation spara betydande ekonomiska resurser och behålla sin offentliga image.

Förbättra säkerhetsstatusen

Genom att identifiera svagheter och sårbarheter ger en säkerhetsgranskning insikter om mognaden hos organisationens säkerhets- och integritetsnivå och var förbättringar behövs. Säkerhetsgranskningen kommer att ge en prioriterad färdplan för implementering av förbättringar som säkerställer att resurserna allokeras optimalt och anpassar säkerhetsstatusen till föränderliga risker och branschstandarder.

Efterlevnad av lagkrav

Dataskyddslagar och förordningar blir strängare globalt och Europeiska unionen har också stärkt tillämpningen av EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) och dess sanktioner med tiden. Underlåtenhet att följa detta kan leda till allvarliga rättsliga konsekvenser och ekonomiska påföljder.Böter för brott mot GDPR nådde en rekordhög nivå i år bara under de första 6 månaderna.

En ny version av direktivet om nät- och informationssäkerhet (NIS2) antogs av EU:s råd och parlament och trädde i kraft i år. De sektorer som omfattas av direktivet har breddats och kraven har utökats med det nya NIS2-direktivet. Högre straff utdömdes också för organisationen för underlåtenhet att följa NIS2direktivet.

Det kan finnas andra juridiska, regulatoriska och efterlevnadskrav som du bör följa beroende på din bransch. Säkerhetsgranskningar säkerställer att din organisation följer dessa lagar, vilket minskar risken för rättsliga åtgärder och ekonomiska skulder.

Bygga upp och upprätthålla allmänhetens förtroende

Förtroende är en ovärderlig tillgång på dagens marknad. Organisationer som proaktivt hanterar säkerhetsproblem ses mer positivt av kunder, partner och intressenter. Detta förtroende kan leda till förbättrade affärsmöjligheter och varaktiga relationer. En säkerhetsgranskning visar ditt engagemang för att skydda känslig information och bevara förtroendet hos dem du tjänar.

Säkerställa kontinuitet i verksamheten

Säkerhetsincidenter kan störa en organisations dagliga verksamhet, vilket leder till driftstopp och påverkar tjänsteleveransen. Genom att proaktivt ta itu med sårbarheter kan en organisation säkerställa kontinuiteten i sin verksamhet, vilket är avgörande för att leverera tjänster effektivt och upprätthålla kundnöjdheten.

Eliminera risker för tredje part

Ofta förbises, men ofta bryts organisationer via en tredjepartsleverantör som har tillgång till nätverk. Enligt Verizon sker 62 % av alla dataintrång via tredjepartsleverantörer. Säkerhetsgranskningen kommer att hjälpa organisationer att hantera 3:e parts säkerhet och vidta proaktiva åtgärder.

Skydd av kollektiva intressen

Om din organisation samarbetar med andra enheter, oavsett om det är som leverantör eller partner, delar du ett ansvar för att skydda inte bara dina intressen utan även dina medarbetares och kunders intressen. Sårbarheter i dina system kan få större konsekvenser. Att genomföra säkerhetsgranskningar hjälper till att skydda kollektiva intressen.

Ligg steget före nya hot

Cyberhoten utvecklas kontinuerligt. Nya sårbarheter och attackmetoder dyker upp regelbundet. Regelbundna säkerhetsgranskningar gör det möjligt för din organisation att ligga steget före dessa föränderliga hot och upprätthålla en stark säkerhetsstatus.

Kan du motivera att du avsätter budget för en säkerhetsgranskning?

Att investera i en säkerhetsgranskning är inte bara en kostnad utan ett viktigt skydd för alla organisationer. Den ekonomiska allokeringen till säkerhetsgranskningar, även om det är en nödvändig utgift, representerar en proaktiv metod för att skydda en organisations mest kritiska tillgångar – dess data, rykte och kundförtroende. Konsekvenserna av ett säkerhetsintrång, inklusive juridiskt ansvar, PRkostnader och potentiella intäktsförluster, kan vida överstiga kostnaderna för regelbundna säkerhetsgranskningar. Dessutom visar budgetering för säkerhetsgranskningar ett engagemang för due diligence och regelefterlevnad, vilket kan avvärja kostsamma böter och rättsliga åtgärder. Det är en strategisk investering som stärker en organisations motståndskraft mot nya cyberhot, vilket i slutändan ger ett kostnadseffektivt och långsiktigt skydd för organisationen och dess intressenter. Under denna recessiva period, där vi ser att sårbarheterna kontinuerligt utnyttjas, är det inte bara motiverat att allokera resurser till säkerhetsgranskningar. Det är ett ansvarsfullt och klokt affärsbeslut.

Hur kan eBuilder Security hjälpa dig?

eBuilder Securitys säkerhetsgransknings- och granskningstjänst hjälper dig att identifiera okända säkerhets- och integritetsrisker i din organisation innan en angripare gör det. Våra granskningar utförs av kvalificerade konsulter och de kan anpassas efter dina specifika krav. eBuilder Securitys standardmetodik är baserad på ISO27001 standard och CIS-kritiska säkerhetskontroller som förstärks av vår unika metodik.

Följande är våra olika tjänsteerbjudanden för säkerhetsgranskning:

Säkerhetshälsokontroll: Granskning av organisationens viktigaste metoder för cyberhygien och bedömning av mognadsnivån för cybersäkerhet
Säkerhetsgranskning och granskning: En fullständig säkerhetsgranskning och revision som omfattar både säkerhets- och integritetsaspekter, inklusive efterlevnad och styrning
Granskning/granskning mot ett specifikt ramverk: Säkerhetsgranskning/granskning mot en specifik standard, ramverk eller regler som NIST, ISO27001, CIS-kontroller, GDPR eller PCI-DSS
Anpassad säkerhetsgranskning: Säkerhetsgranskning anpassad för organisationens specifika krav

Säkerhetsgranskningar är inte bara en bästa praxis, de är en absolut nödvändighet idag med ökande säkerhetshot för organisationen. Oavsett organisationens storlek eller bransch är det viktigt att investera i säkerhetsgranskningar för att proaktivt skydda dina informationstillgångar. Genomför regelbundna säkerhetsgranskningar för att känna dig trygg med framtiden för din verksamhet.

CrowdStrike OverWatch är en tjänst som tillhandahålls av CrowdStrike, ett företag specialiserat på cybersäkerhet och endpoint-skydd. OverWatch är en särskild typ av molnbaserad säkerhetstjänst som erbjuder kontinuerlig övervakning och incidentrespons för att skydda organisationer mot avancerade hot och cyberattacker. Några av funktionerna som gör OverWatch till en produkt att överväga.

Proaktiv hotupptäckt: OverWatch-teamet övervakar och analyserar din organisations nätverksaktivitet och endpoint-händelser dygnet runt. De är specialiserade på att upptäcka avancerade hot och attacker innan de kan orsaka allvarlig skada.
Minskad incidentrespons-tid: Genom att ha en dedikerad grupp av experter som övervakar och reagerar på hot kan du minska tiden det tar att identifiera och åtgärda cyberincidenter. Detta kan spara tid och pengar och minimera potentiell skada på din organisation.
Tillgång till hotinformation: OverWatch-teamet har tillgång till omfattande hotinformation och hotaktörer och kan använda denna information för att identifiera hotmotiven och metoder som kan rikta sig mot din organisation.
Bättre resursutnyttjande: Genom att outsourca övervakning och incidentrespons till experter kan din organisation fokusera sina interna resurser på andra viktiga uppgifter och initiativ.
Skalbarhet: OverWatch-tjänsten kan skalas efter dina organisations behov. Det innebär att du kan anpassa nivån av övervakning och incidentrespons baserat på din organisations storlek och riskprofil.
Erfarenhet och kompetens: CrowdStrike är känt för sin expertis inom cybersäkerhet och har erfarna säkerhetsexperter som är utbildade för att hantera komplexa hotmiljöer.
Rapportering och insikt: OverWatch ger dig insikter och rapporter om din organisations säkerhetsstatus och eventuella incidenter. Detta kan hjälpa dig att fatta informerade beslut om säkerhetsåtgärder och investeringar.

Sammanfattningsvis kan CrowdStrike OverWatch vara en värdefull resurs för organisationer som vill förstärka sin förmåga att upptäcka och hantera avancerade cyberhot. Det kan ge en extra nivå av säkerhet och expertis för att skydda ditt företag och dina digitala resurser.

CrowdStrike Falcon och Microsoft Defender är båda säkerhetsprodukter som syftar till att skydda datorer och nätverk mot olika typer av hot, inklusive skadlig programvara och attacker. Det finns dock flera viktiga skillnader mellan de två:

Ursprung och företagsinriktning:

CrowdStrike Falcon: CrowdStrike är ett företag som specialiserar sig på cybersäkerhet och endpoint-skydd. Falcon är deras huvudprodukt som fokuserar på endpoint-skydd, hotupptäckt och incidentrespons. CrowdStrike är känd för att erbjuda lösningar för företag och organisationer av alla storlekar.
Microsoft Defender: Microsoft Defender är en produkt från Microsoft och är en del av Microsoft 365-sviten. Den är inriktad på att erbjuda grundläggande säkerhetstjänster för Windows-operativsystemet och integreras naturligt med andra Microsoft-produkter. Microsoft Defender är ofta mer inriktad på små och medelstora företag samt hemmabrukare.

Funktionalitet:

CrowdStrike Falcon: Falcon erbjuder en bred uppsättning funktioner för endpoint-skydd, inklusive antivirus, antimalware, brandvägg, hotupptäckt och incidentrespons. Den använder sig av molnbaserad intelligens och maskininlärning för att upptäcka och bekämpa hot.
Microsoft Defender: Microsoft Defender erbjuder också antivirus- och antimalwarefunktioner, men det fokuserar primärt på grundläggande säkerhetsfunktioner för Windows-plattformen. Microsoft har dock utökat sina säkerhetsfunktioner och erbjuder nu också en Enterprise-version känd som Microsoft Defender for Endpoint som liknar CrowdStrike Falcon i många avseenden.

Målgrupp och prissättning:

CrowdStrike Falcon: Är vanligtvis inriktat på företag och organisationer, och prissätts ofta efter antalet endpoint-enheter som skyddas. Priset kan variera beroende på kundens behov och licensavtal.
Microsoft Defender: Finns tillgängligt för både företagskunder och privatpersoner. Vissa grundläggande funktioner är gratis för Windows 10-användare, medan mer avancerade funktioner och företagsversioner har en egen prissättningsstruktur.

Sammanfattningsvis är den viktigaste skillnaden mellan CrowdStrike Falcon och Microsoft Defender företagets ursprung och inriktning, funktionaliteten som erbjuds, och målgruppen de riktar sig till. Valet mellan dessa två produkter beror på organisationens specifika behov och budget. Det är också viktigt att notera att båda produkterna kan vara kompletterande och användas tillsammans för att öka säkerheten i en organisation.

En cyber security utbildning för anställda kan inkludera en rad olika ämnen beroende på utbildningens syfte, målgrupp och omfattning. Här är några vanliga ämnen som ofta ingår i en sådan utbildning:

Grundläggande säkerhetsprinciper: En introduktion till de grundläggande principerna inom cybersäkerhet, inklusive konfidentialitet, integritet och tillgänglighet.
Cyberhot och sårbarheter: Identifiering och förståelse av olika typer av cyberhot, såsom malware, phishing och DDoS-attacker, samt sårbarheter som kan utnyttjas.
Säkerhetsmedvetenhet: Att utbilda anställda om vikten av att vara medveten om säkerhet, inklusive hur man känner igen och rapporterar misstänkta aktiviteter.
Hantering av lösenord: Säkra praxis för att skapa och hantera lösenord, inklusive användning av tvåfaktorsautentisering.
Nätverkssäkerhet: Grundläggande nätverkssäkerhetsprinciper, inklusive brandväggar, intrusion detection/prevention systems och VPN-användning.
Säker användning av programvara och appar: Hur man undviker farliga nedladdningar och installationer samt hur man håller sin programvara uppdaterad.
E-post- och kommunikationssäkerhet: Att identifiera och hantera skadlig e-post, samt hur man kommunicerar säkert online.
Säkerhet på mobila enheter: Säkra användningsprinciper för smartphones och surfplattor.
Social engineering: Att förstå och försvara sig mot metoder som används av angripare för att manipulera människor och få dem att avslöja information.
Policy och följsamhet: Förståelse för företagets cybersäkerhetspolicy och de lagar och regler som gäller för datahantering och skydd.
Incidenthantering: Hur man rapporterar och hanterar säkerhetsincidenter, inklusive vem man ska kontakta och vilka åtgärder som bör vidtas.
Säkerhetsverktyg och teknik: En översikt över olika säkerhetsverktyg och tekniker som används för att skydda system och nätverk.
Riskhantering: Att bedöma och hantera säkerhetsrisker inom organisationen.
Etik och integritet: Diskussion om etiska frågor och integritetsskydd i samband med cybersäkerhet.
Uppdateringar och trender: Hålla sig uppdaterad om de senaste trenderna, hoten och bästa praxis inom cybersäkerhet.

Det är viktigt att anpassa utbildningen till den specifika organisationens behov och att regelbundet uppdatera den för att hålla jämna steg med de ständigt föränderliga hoten och teknikerna inom cybersäkerhet.

EDR och MDR är två olika nivåer av säkerhetstjänster som används för att upptäcka och hantera hot och attacker inom en organisations nätverk. Här är skillnaderna mellan dem:

EDR (Endpoint Detection and Response):

Fokus: EDR-lösningar är främst inriktade på att övervaka och svara på hot som inträffar på enskilda slutpunkter, såsom datorer, servrar, och andra enheter. De är inriktade på att upptäcka skadlig kod och beteendeförändringar på dessa enheter.
Svarsförmåga: EDR ger oftast organisationsadministratörer möjlighet att reagera på hot genom att isolera eller ta bort skadlig kod från den drabbade enheten.
Scope: EDR är främst inriktad på att skydda enskilda enheter och ger en detaljerad bild av hot som påverkar varje enhet.
Implementering: EDR-lösningar är oftast installerade på enskilda enheter och kräver att varje enhet har en egen agent för övervakning och svarsförmåga.

MDR (Managed Detection and Response):

Fokus: MDR är en mer omfattande och hanterad säkerhetstjänst som inte bara övervakar enskilda enheter utan också övervakar hela nätverket och andra resurser. MDR-tjänsteleverantörer erbjuder ofta avancerad analys och incidenthantering.
Svarsförmåga: MDR-tjänster inkluderar ofta en mer proaktiv och djupgående incidenthantering. De har en mer omfattande uppsättning verktyg och resurser för att bekämpa och återställa från attacker.
Scope: MDR-tjänster erbjuder en mer helhetsorienterad säkerhetsövervakning som inkluderar nätverket, slutpunkterna och andra resurser. De har en bredare syn på säkerhetshot i hela organisationen.
Implementering: MDR är vanligtvis en outsourcad tjänst som hanteras av ett tredjepartsföretag. Det innebär att organisationen inte behöver hantera eller underhålla säkerhetsverktygen och tjänsterna själva.

Sammanfattningsvis är EDR inriktad på att övervaka och reagera på hot på enskilda enheter, medan MDR är en mer omfattande och hanterad tjänst som inkluderar övervakning av hela organisationens säkerhetslandskap och erbjuder en mer avancerad incidenthantering. Valet mellan EDR och MDR beror på organisationens specifika behov och resurser. Många organisationer kan dra nytta av en kombination av båda för att säkerställa en heltäckande säkerhetsstrategi.

EDR vs NGAV

Endpoint Detection and Response (EDR) och Next-Generation Antivirus (NGAV) är två olika tekniker och säkerhetslösningar som används för att skydda datorer och nätverk från skadlig programvara och hot. De har olika fokus och funktioner, även om de båda är avsedda att förbättra den övergripande cybersäkerheten. Här är en översikt över skillnaderna mellan EDR och NGAV:

Fokus och användningsområde:

EDR: EDR är främst inriktat på detektion och respons på hot som redan har kommit in i ett nätverk eller en dator. Det fokuserar på att upptäcka obehöriga aktiviteter och hot som redan har trängt sig in i systemet och ger försvarsåtgärder för att stoppa dem och förhindra framtida intrång.

NGAV: NGAV är främst inriktat på att förebygga infektioner från skadlig programvara innan de tränger in i systemet. Det använder avancerade algoritmer och signaturfria metoder för att identifiera och blockera skadlig kod och andra hot i realtid.

Detektionsteknik:

EDR: EDR använder sig ofta av avancerad analys av systemloggar och händelser för att upptäcka ovanliga eller skadliga aktiviteter. Det kan även använda beteendeanalyser för att identifiera hot som saknar kända signaturer.

NGAV: NGAV använder signatur- och signaturfria metoder för att identifiera kända och okända hot. Det kan också använda maskininlärning och artificiell intelligens för att förbättra sin förmåga att upptäcka hot i realtid.

Responsförmåga:

EDR: EDR är utformat för att ge försvarsåtgärder och responsverktyg för att hantera hot som har upptäckts. Det kan inkludera isolering av infekterade enheter, automatisk respons och insamling av hotinformation för analys.

NGAV: NGAV fokuserar primärt på att stoppa hotet innan det infekterar enheten. Det har vanligtvis inte lika omfattande responsförmåga som EDR.

Användarvänlighet:

EDR: EDR-lösningar är ofta mer komplexa och kräver mer avancerad administration och övervakning. De används ofta av företag och organisationer med en dedikerad IT-säkerhetspersonal.

NGAV: NGAV-lösningar är vanligtvis mer användarvänliga och kräver mindre konfiguration och underhåll. De är mer lämpade för mindre företag och organisationer utan stora IT-säkerhetsresurser.

Sammanfattningsvis är EDR främst inriktat på att upptäcka och hantera hot som redan har trängt sig in i systemet, medan NGAV är inriktat på att förebygga infektioner och blockera hot i realtid. Många organisationer använder båda teknikerna tillsammans för att uppnå en mer omfattande cybersäkerhetsstrategi.

Vad är OWASP Penetrationstest

Ett OWASP-penetrationstest och ett generiskt penetrationstest är båda säkerhetsprövningar som syftar till att identifiera sårbarheter i en mjukvaruapplikation eller en systemmiljö. Dock finns det några viktiga skillnader mellan dem:

OWASP Penetrationstest:

OWASP står för ”Open Web Application Security Project” och är en ideell organisation som fokuserar på att förbättra säkerheten i webbapplikationer.

Ett OWASP-penetrationstest är inriktat på att upptäcka och åtgärda sårbarheter som är specifika för webbapplikationer och webbsystem.

Det baseras på OWASP-topplistan, som är en lista över de mest kritiska sårbarheterna som finns i webbapplikationer. Testet fokuserar på att upptäcka dessa sårbarheter.

Exempel på sårbarheter som testas inkluderar SQL-injektion, cross-site scripting (XSS), autentiseringsproblem och säkerhetsbrister i sessionshantering.

Generiskt Penetrationstest:

Ett generiskt penetrationstest kan vara bredare och inkludera olika typer av system och nätverk, inte bara webbapplikationer.

Det kan inkludera test av nätverkssäkerhet, infrastruktursäkerhet, trådlös säkerhet, social engineering och andra aspekter av säkerhet som inte nödvändigtvis är relaterade till webbapplikationer.

Ett generiskt penetrationstest fokuserar på att hitta sårbarheter som kan utnyttjas av angripare för att få obehörig åtkomst till system eller data.

Sammanfattningsvis är huvudskillnaden mellan de två typerna av penetrationstester inriktningen och omfattningen av testet. OWASP-penetrationstest är specifika för webbapplikationer och följer OWASP-riktlinjer för att hitta och åtgärda kända webbapplikationssårbarheter. Generiska penetrationstester är bredare och kan omfatta en mängd olika säkerhetsområden utöver webbapplikationer. Valet mellan dem beror på vilka specifika säkerhetsmål och system som behöver testas.

Varför ökar nätfiske?

Nätfiske, eller phishing på engelska, är en typ av cyberattack där angriparen försöker lura en person att avslöja känslig information, som lösenord, kreditkortsuppgifter eller personlig information, genom att ge sig ut för att vara en pålitlig källa eller organisation. Nätfiske har blivit allt vanligare av flera skäl:

Teknologisk utveckling: Angripare blir allt skickligare på att utforma övertygande nätfiskekampanjer. De kan använda avancerade metoder för att efterlikna legitima e-postmeddelanden, webbplatser och appar, vilket gör det svårare att upptäcka bedrägeriet.

Storskalig automatisering: Angripare använder ofta automatiserade verktyg och botnätverk för att utföra massiva nätfiskekampanjer. Detta gör det möjligt att skicka ut tusentals eller miljontals bedrägliga meddelanden på kort tid.

Social engineering: Nätfiskare är skickliga på att utnyttja mänsklig psykologi och manipulera offer genom att utnyttja rädsla, nyfikenhet eller andra känslor. De kan använda personliga detaljer eller överlevnadsberättelser för att få människor att agera impulsivt utan att tänka.

Målgruppsanpassning: Angripare kan rikta sina nätfiskeattacker mot specifika målgrupper eller organisationer. Genom att samla in information om sitt mål kan de skapa mycket anpassade nätfiskekampanjer som är svårare att identifiera.

Ekonomisk motivation: Nätfiske är ofta ett sätt för cyberbrottslingar att tjäna pengar. De kan använda stulna uppgifter för att genomföra bedrägerier, stjäla identiteter eller sälja informationen på den svarta marknaden.

Bristande medvetenhet: Många människor är fortfarande omedvetna om farorna med nätfiske och hur de ska identifiera det. Detta gör dem sårbara för bedrägerier.

Sammanfattningsvis för att skydda sig mot nätfiske är det viktigt att vara försiktig med att klicka på länkar eller öppna bilagor i misstänkta e-postmeddelanden, att inte lämna ut personlig information till okända källor och att använda säkerhetsåtgärder som tvåfaktorsautentisering när det är möjligt. Utbildning och medvetenhet om nätfiskemetoder är också avgörande för att minska riskerna. Organisationer bör dessutom investera i säkerhetslösningar och träningsprogram för sina anställda för att minska risken för nätfiskeattacker.

Endpoint Säkerhet, även känt som slutpunktssäkerhet, är en strategi för datasäkerhet som fokuserar på att skydda de individuella enheterna eller ”slutpunkterna” i ett nätverk. En slutpunkt kan vara en dator, laptop, mobiltelefon, surfplatta eller annan enhet som är ansluten till nätverket.

Syftet med endpoint säkerhet är att förebygga, upptäcka och svara på hot och attacker riktade mot slutpunkten. Detta inkluderar skydd mot skadlig programvara, dataintrång, dataläckage och andra säkerhetsrisker.

Endpoint säkerhets-lösningar brukar erbjuda flera olika funktioner för att säkra slutpunkterna. Dessa kan inkludera:

Antivirus- och anti malware-skydd: Detekterar och blockerar skadlig programvara, såsom virus, spionprogram och trojaner.
Brandvägg: Kontrollerar och övervakar nätverkstrafiken för att blockera obehörig åtkomst och skydda mot intrångsförsök.
Intrusion Detection System (IDS) och Intrusion Prevention System (IPS): Identifierar och blockerar intrångsförsök och obehörig åtkomst till slutpunkterna.
Data Loss Prevention (DLP): Förhindrar att känslig information läcker ut från slutpunkterna genom att övervaka och kontrollera dataöverföring och användning.
Applikationskontroll: Ger möjlighet att hantera och begränsa användningen av specifika applikationer och program på slutpunkterna.
Enhetskontroll: Ger möjlighet att hantera och begränsa användningen av externa enheter, som USB-enheter och externa hårddiskar, på slutpunkterna.
Sårbarhetshantering: Identifierar och patchar sårbarheter och säkerhetsluckor i operativsystem och applikationer på slutpunkterna.
Beteendeanalys och anomalidetektering: Övervakar aktiviteten på slutpunkterna och identifierar avvikande beteenden som kan tyda på en säkerhetsincident.

Genom att implementera endpoint säkerhets-lösningar kan organisationer stärka sin nätverkssäkerhet genom att skydda varje enskild enhet som är ansluten till nätverket. Detta är särskilt viktigt i dagens arbetsmiljö, där många anställda använder mobila enheter och ansluter sig till företagsnätverket från olika platser och nätverk.

Varför är det viktigt

Det finns flera viktiga skäl till varför det är viktigt att ha endpoint säkerhet:

Skydd mot skadlig programvara: Endpoint säkerhets-lösningar inkluderar antivirus- och antimalware-funktioner som hjälper till att skydda slutpunkterna mot skadlig programvara. Detta är avgörande eftersom skadlig programvara kan orsaka allvarliga skador på en enskild enhet och sprida sig till andra enheter i nätverket.
Data- och integritetsskydd: Genom att implementera endpoint säkerhets-lösningar kan du skydda känslig data från att läcka ut från slutpunkterna. Detta kan inkludera personuppgifter, företagshemligheter, finansiell information och annan kritisk data. Endpoint säkerhet hjälper också till att säkerställa dataintegriteten genom att förhindra att obehöriga ändrar eller förstör data på slutpunkterna.
Nätverkssäkerhet: Slutpunkter utgör ofta den svagaste länken i nätverkssäkerheten eftersom de är mer exponerade för externa hot och attacker. Genom att ha endpoint säkerhets-lösningar på plats kan du stärka nätverkets totala säkerhet genom att skydda varje individuell enhet som är ansluten till nätverket.
Hantering av enheter och applikationer: Endpoint säkerhet ger möjlighet att hantera och kontrollera användningen av enheter och applikationer på slutpunkterna. Detta är särskilt viktigt i företagsmiljöer där anställda kan använda olika enheter och applikationer som kan utgöra säkerhetsrisker. Genom att tillämpa enhetskontroll och applikationskontroll kan du begränsa risken för att obehöriga eller osäkra enheter och applikationer används på nätverket.
Upptäcka och svar på hot: Endpoint säkerhets-lösningar inkluderar ofta funktioner för att upptäcka och svara på hot och attacker i realtid. Detta innebär att du kan identifiera säkerhetsincidenter och vidta snabba åtgärder för att begränsa skadan och förhindra ytterligare spridning av hotet.

Sammanfattningsvis är endpoint säkerhet viktigt för att skydda enheterna, data och nätverket från skadlig programvara, dataintrång och andra säkerhetsrisker. Genom att implementera lämpliga endpoint säkerhets-lösningar kan organisationer minimera säkerhetsriskerna och säkerställa en starkare och mer pålitlig nätverkssäkerhet.

Vad är skillnaden mellan endpoint säkerhet och nätverkssäkerhet

Endpoint säkerhet och nätverkssäkerhet är två olika aspekter av säkerhet som fokuserar på olika delar av ett IT-system. Här är skillnaderna mellan de två:

Endpoint säkerhet (Slutpunktsäkerhet):

Endpoint säkerhet handlar om att skydda de enskilda enheterna (slutpunkterna) som är anslutna till ett nätverk. Dessa enheter kan vara datorer, bärbara datorer, mobila enheter, servrar, IoT-enheter och så vidare. Målet är att säkerställa att varje enhet är skyddad mot skadlig kod, dataläckage och obehörig åtkomst. Endpoint säkerhets-lösningar kan inkludera antivirusprogram, brandväggar, enhetskontroll, kryptering, beteendeanalys och andra tekniker som bidrar till att förhindra attacker och sårbarheter på enheterna själva.

Nätverkssäkerhet:

Nätverkssäkerhet, å andra sidan, är fokuserad på att skydda själva nätverket och dess kommunikation. Det handlar om att säkerställa att data som skickas mellan olika enheter och servrar är skyddad och att nätverket inte blir utsatt för attacker eller obehörig åtkomst. Nätverkssäkerhet omfattar tekniker som brandväggar, intrångsdetektionssystem (IDS), intrångsförebyggande system (IPS), Virtual Private Networks (VPN) och nätverkssegmentering för att isolera olika delar av nätverket från varandra.

Hur kan vi förbättra Endpoint Säkerhet?

För att förbättra sin endpoint säkerhet och öka skyddet för de enheter som är anslutna till ett nätverk, kan man vidta flera åtgärder. Här är några viktiga metoder och bästa praxis:

Uppdatera programvara och operativsystem regelbundet: Se till att alla enheter har den senaste versionen av operativsystemet och andra programvaror, inklusive antivirusprogram och säkerhetsprogram. Uppdateringar innehåller ofta viktiga säkerhetsfixar som täpper till kända sårbarheter.
Använd endpoint-skyddslösningar: Investerar i en robust endpoint-säkerhetslösning som inkluderar antivirus, antimalware, brandväggar och andra skyddsfunktioner. Denna typ av programvara är specifikt utformad för att skydda enheter från olika hot och attacker.
Använd flerfaktorsautentisering (MFA): Implementera flerfaktorsautentisering på alla enheter där det är möjligt. MFA kräver att användaren verifierar sin identitet genom två eller flera autentiseringsmetoder (t.ex. lösenord och mobilapp) vilket gör det svårare för obehöriga att få åtkomst till enheten.
Implementera enhets- och applikationshantering: Använd en policybaserad hantering för att kontrollera vilka enheter som får ansluta till nätverket och vilka applikationer som är tillåtna. På så sätt kan du minska risken för obehörig åtkomst och skadlig programvara.
Säkerhetsmedvetenhet och utbildning: Utbilda användarna om bästa praxis för säkerhet, inklusive att känna igen misstänkta e-postmeddelanden, länkar och filer. Användare bör vara medvetna om de vanligaste attackmetoderna, som phishing, för att undvika att råka ut för dem.
Datakryptering: Kryptera känsliga data på enheterna för att skydda den i händelse av att enheten blir stulen eller förlorad. Detta gör det svårare för obehöriga att komma åt och använda informationen.
Övervaka och granska aktiviteter: Använd loggning och övervakning för att spåra och upptäcka misstänkta aktiviteter på enheterna och i nätverket. Genom att snabbt upptäcka och svara på hot kan du minska skadorna och förhindra vidare spridning.
Bygg en incidenthanteringsplan: Ha en tydlig plan för hur du ska hantera säkerhetsincidenter om de uppstår. Detta inkluderar att isolera smittade enheter, spåra källan till attacken och vidta åtgärder för att förhindra liknande händelser i framtiden.

Genom att kombinera dessa åtgärder kan man stärka sin endpoint säkerhet och minska risken för att utsättas för olika typer av cyberhot och attacker. Säkerhet är en kontinuerlig process, så det är viktigt att vara proaktiv och hålla sig uppdaterad om de senaste hoten och säkerhetslösningarna.

Hur kan eBuilder Security hjälpa dig med Endpoint Säkerhet?

Managed Detection and Response är en produkt vi tillhandahåller med hjälp av ett flertal partners. Vi använder oss av deras tjänster inom XDR och hotjakt för att på ett så effektivt sätt hitta och oskadliggöra hot i er miljö. Detta görs helt managerat vilket innebär att vi sköter administrationen och supporten kring hela implementationen.
Vi har ett flertal partners för att hjälpa er med slutpunktskydd, vi erbjuder EDR från Cybereason eller CrowdStrike och vi kan också erbjuda er skanningar inom nätverk eller slutpunkter.

IT-Säkerhetsutbildning

Att utbilda användare inom IT-säkerhet är av avgörande betydelse för att säkerställa en robust och pålitlig IT-miljö i alla organisationer och verksamheter. Det finns flera skäl till att det är viktigt att investera tid och resurser i att utbilda användare om IT-säkerhet:

Människans svaghet: Användare är den svagaste länken när det gäller IT-säkerhet. Människor kan vara mottagliga för social manipulation, som phishing-e-post och socialt ingenjörskap. Genom utbildning kan användare lära sig att identifiera misstänkta aktiviteter och hantera dem på ett säkert sätt
Säkerhetsmedvetenhet: Genom utbildning skapas en säkerhetskultur där användare blir medvetna om riskerna och förstår att deras handlingar har en direkt påverkan på organisationens säkerhet. Detta ökar sannolikheten för att användare tar säkerhetsfrågor på allvar och följer bästa praxis.
Skydda mot hot och attacker: IT-landskapet är fullt av olika hot och attacker, t.ex. skadlig programvara, ransomware, dataintrång och identitetsstöld. Genom utbildning kan användarna lära sig hur man upptäcker, rapporterar och förhindrar sådana hot, vilket minskar risken för att en incident inträffar.

Cyber security utbildning

IT-säkerhetsutbildning och Cybersäkerhetsutbildning är i grund och botten samma sak, och termerna kan användas omväxlande. De syftar båda till att utbilda användare och yrkesverksamma om säkerhetsaspekter relaterade till informationsteknologi och internetbaserade system. Skillnaderna i termer kan vara subtila och variera beroende på sammanhanget, men i allmänhet är de två begreppen synonyma. Låt oss titta på några detaljer:

IT-säkerhet handlar om att skydda informationsteknikinfrastrukturer, inklusive nätverk, servrar, datorer, programvara, databaser och data, från oavsiktliga och avsiktliga hot och attacker.
IT-säkerhetsutbildning är inriktad på att lära användare och yrkesverksamma om säkerhetsåtgärder, bästa praxis, riskhantering och incidenthantering inom IT-miljön Cyber Security Utbildning.
Cybersäkerhet fokuserar på att skydda cyberspace, som omfattar allt digitalt och elektroniskt som är anslutet till internet, inklusive datorer, mobiltelefoner, molntjänster och IoT-enheter.
Cybersäkerhetsutbildning innebär vanligtvis att lära användare och yrkesverksamma om säkerhetsrisker och hot som är specifika för den digitala världen, såsom malware, phishing, hackare och andra cyberattacker.

Informationssäkerhet utbildning

Medan IT-säkerhetsutbildning och cybersäkerhetsutbildning är mer teknikinriktade och fokuserar på den digitala aspekten av säkerhet, har informationssäkerhetsutbildning en bredare omfattning och inkluderar alla typer av information som en organisation hanterar, oavsett om de finns i digitala system eller i fysiska dokument. Informationssäkerhetsutbildning syftar till att bygga medvetenhet om vikten av att skydda känslig information, oavsett vilket medium den befinner sig i, för att förhindra oavsiktlig eller avsiktlig exponering eller stöld av information.

Fokuserar på att skydda information oavsett format eller medium, inklusive digital information, fysiska dokument, muntlig information etc.
Inriktar sig på att lära användare om principer för klassificering av information, hantering av känslig information, behörighetskontroller och säker datalagring och borttagning.

Vad kan eBuilder Security hjälpa er med?

Vi kan hjälpa er med en nulägesanalys hur medveten är er organisation och hur responderar den mot hot idag?
Complorer är en marknadsledande produkt för säkerhetsmedvetenhet inom Norden och hjälper organisationer att testa och utbilda sina medarbetare för att förbättra sin säkerhetskultur.

SEO-förstärkta attacker och Malvertising

SEO-förstärkta attacker

Vad är SEO

SEO står för ”Search Engine Optimization” och syftar till att optimera en webbplats eller en webbsida för att förbättra dess synlighet och placering i sökmotorernas organiska sökresultat. Målet med SEO är att öka trafiken till webbplatsen genom att förbättra dess synlighet för relevanta söktermer och därmed locka fler besökare.

Vad är då en SEO Attack?

På samma sätt som företag använder sökmotoroptimering (SEO) för att öka rankingen av vissa termer för att marknadsföra sina produkter och driva trafik till en webbplats använder då hackarna sig av SEO.

Detta görs för att öka rankingen av en webbplats med skadlig programvara för att skicka fler offer i deras väg. Idag har företag blivit mycket bättre på att blockera inkommande attacker så som phishing eller smishing genom olika typer av säkerhetskontroller. Detta har gjort att hackare anpassar sig genom att försöka lura en användare genom en så kallad vattenhålsattack. Detta görs genom att använda sig av SEO.

Ett exempel som vi har sett är att hackare använder sig av samma nyckelord som ett vanligt företag för att få den skadliga varianten av en produkt eller en blogg högst upp i dessa sökresultat. Gootloader-attacken var ett exempel på detta där man använde sig av användare som sökte på ”juridiska avtal” och ökade sin rankning på just detta sökord för att lura en användare att ladda ner en gratis variant av en mall för juridiska avtal.

Malvertising

Vad är SEM?

SEM står för ”Search Engine Marketing” och innefattar marknadsföringsstrategier och tekniker för att främja en webbplats genom betalda annonser i sökmotorernas resultat. Till skillnad från SEO, som fokuserar på att förbättra organiska sökresultat, handlar SEM om att köpa annonsutrymme och placera annonser som visas när användare söker efter specifika söktermer.

Vad är då Malvertising?

I och med att SEM är nära besläktat med SEO så används dessa attacker oftast i kombination med varandra. Likheterna är flera då man använder betalda söktekniker för att rikta annonser mot en användare och faktum är att malvertisitng har nyligen lagts till som en ny teknik i i MITER ATT&CK (https://attack.mitre.org/techniques/T1583/008/) Dessa används oftast i samband med en så kallad Drive-By attack där man använder sig av JavaScript för att attackera en användares webbläsare.

Ett exempel i närtid var när en kampanj lanserades för det populära 3D-grafikprogramvaran Blender. Där man kunde söka efter detta och de 3 första annonserna som kom fram var skadlig malware. Det var först den 4 annonsen som var legitim. Vad som gör det värre är att landningssidorna är så pass bra att det ser ut att komma från företaget i fråga. Här nedan kan ni se ett exempel på en fakesida:

Vad kan vi göra?

Även om ingen av dessa tekniker är nya så ser vi att dessa ökar i och med att vi blir bättre och bättre på att ha interna säkerhetskontroller. Så försöker hackare att hitta nya sätt att komma åt våra användare. Detta innebär att vi måste utbilda och öka medvetandet om dessa attacker. Vi har i vår produkt Complorer Security Awareness nyligen lanserat utbildningar inom detta.

Referenser

Ett penetrationstest, även känt som pen-test, är en metod för att utvärdera säkerheten i ett datorsystem, nätverk eller applikation. Syftet med ett penetrationstest är att upptäcka sårbarheter och säkerhetsbrister som kan utnyttjas av potentiella angripare. Genom att simulera angrepp från en hacker eller obehörig individ kan organisationer få en bättre förståelse för sina sårbarheter och vidta åtgärder för att förbättra sin säkerhet.

Penetrationstester utförs vanligtvis av specialiserade experter, kända som etiska hackare eller penetrationstestare. Dessa experter använder en kombination av manuella tekniker och automatiserade verktyg för att identifiera säkerhetshål, svaga konfigurationer och exploaterbara sårbarheter.

Processen för ett penetrationstest kan variera beroende på det specifika målet och omfattningen av testet. Det kan inkludera olika steg såsom informationsinsamling, sårbarhetsanalys, penetrering av systemet och dokumentation av resultat. Testarna följer vanligtvis en överenskommen plan och arbetar i nära samarbete med organisationen för att minimera eventuella negativa effekter på verksamheten. Efter att penetrationstestet har genomförts får organisationen en rapport som beskriver de upptäckta sårbarheterna och rekommenderade åtgärder för att lösa dem. Detta hjälper organisationen att stärka sin säkerhet och skydda sig mot potentiella attacker.

Olika typer av penetrationstester

Det finns olika typer av penetrationstester, som fokuserar på olika aspekter av IT-infrastrukturen. Här är några vanliga typer:

Nätverkspenetrationstest: Denna typ av test fokuserar på att utvärdera säkerheten i nätverksinfrastrukturen, inklusive brandväggar, routrar, servrar och nätverksenheter. Målet är att identifiera sårbarheter och försöka tränga in i nätverket för att bedöma skyddsnivån.

Webbapplikationspenetrationstest: Detta test riktar in sig på säkerheten hos webbapplikationer, som kan vara mottagliga för olika sårbarheter såsom korswebbplatsbegärande (cross-site request forgery), SQL-injektion, sessionshantering och osäkra autentiseringsmetoder.

Trådlöst nätverkspenetrationstest: Denna typ av test fokuserar på att utvärdera säkerheten hos trådlösa nätverk, inklusive Wi-Fi-nätverk. Testarna försöker identifiera sårbarheter som kan utnyttjas för obehörig åtkomst eller avlyssning av data.

Social engineering-penetrationstest: Här fokuserar testarna på att utvärdera företagets personal genom att simulera sociala ingenjörstekniker. Syftet är att bedöma organisationens sårbarhet för manipulation och otillbörlig informationsutlämnande.

Fysisk penetrationstest: I denna typ av test utvärderas säkerheten hos en organisations fysiska infrastruktur, såsom byggnader, datacenter eller serverrum. Testarna försöker fysiskt tränga in i skyddade områden eller få tillgång till kritiska system.

Det är viktigt att notera att penetrationstester bör anpassas efter organisationens specifika behov och mål. Testarna kan även kombinera flera typer av tester för att ge en mer omfattande bild av säkerhetsläget.

Vad är skillnaden mellan Blackbox och Whitebox?

Blackbox, whitebox och grey box är olika tillvägagångssätt för penetrationstester som skiljer sig åt i hur mycket information och insyn hackarna har om systemet eller applikationen som testas. Här är en förklaring av varje typ:

Blackbox-test: Vid ett blackbox-test har testarna ingen eller mycket begränsad information om systemets interna struktur, arkitektur eller källkod. Testarna behandlas som externa angripare och får bara tillgång till systemet eller applikationen på samma sätt som en verklig angripare skulle ha. De måste använda sig av sina kunskaper, erfarenheter och verktyg för att identifiera sårbarheter och utföra en attack från utsidan. Detta test simulerar ett realistiskt scenario där en potentiell angripare inte har någon insyn i systemet.
Whitebox-test: I motsats till blackbox-testet har testarna vid ett whitebox-test full insyn och tillgång till systemets interna information, såsom källkod, arkitektur och konfiguration. De kan använda denna information för att förstå hur systemet fungerar och identifiera sårbarheter. Whitebox-testarna har vanligtvis djupare kunskap om systemet och kan mer fokuserat leta efter specifika säkerhetsproblem. Detta test är mer likt samarbete mellan testarna och organisationen som testas.
Grey box-test: Grey box-testning ligger någonstans mellan blackbox och whitebox. Testarna har en del insyn i systemet eller applikationen, men inte fullständig insyn som vid whitebox-testet. De kan ha viss information om systemets interna struktur eller vissa lösenord, men har inte fullständig tillgång till källkod eller detaljerad dokumentation. Grey box-testare använder denna delvisa insyn för att rikta in sig på specifika områden eller sårbarheter och genomföra testningen mer effektivt.

Valet mellan blackbox, whitebox och grey box-testning beror på målet med penetrationstestet, tillgänglig information och den önskade nivån av realism. Organisationer kan ibland använda en kombination av dessa metoder för att få en mer omfattande bedömning av sin säkerhet.

Varför ska man göra ett penetrationstest?

Det finns flera viktiga skäl till varför en organisation bör genomföra penetrationstester:

Identifiera sårbarheter: Genom att genomföra penetrationstester kan organisationer upptäcka och identifiera sårbarheter i sina system, nätverk eller applikationer. Detta inkluderar både tekniska och processrelaterade brister som kan utnyttjas av potentiella angripare. Genom att känna till dessa sårbarheter kan organisationer vidta åtgärder för att åtgärda dem och minska risken för att de utnyttjas i verkliga attacker.
Bedöma säkerhetsläget: Penetrationstester ger en realistisk bedömning av organisationens nuvarande säkerhetsläge. Genom att simulera verkliga attacker får organisationer en uppfattning om sina försvarssystem, deras effektivitet och eventuella brister. Detta hjälper organisationer att få en klarare bild av sina styrkor och svagheter när det gäller IT-säkerhet.
Förbättra försvarsåtgärder: Genom att upptäcka och analysera sårbarheter kan organisationer vidta åtgärder för att förbättra sina försvarsåtgärder. Penetrationstestresultat kan användas för att identifiera brister och ta fram åtgärdsplaner för att stärka säkerheten. Genom att åtgärda sårbarheter och implementera rekommenderade säkerhetsåtgärder kan organisationer minimera risken för framgångsrika attacker.
Öka medvetenheten och utbilda personal: Penetrationstester kan vara en värdefull inlärningsupplevelse för organisationens personal. Genom att genomföra tester och uppmärksamma sårbarheter kan organisationer höja medvetenheten om IT-säkerhet bland sin personal. Detta kan leda till en förbättrad säkerhetskultur och göra personalen mer medveten om potentiella risker och försiktighetsåtgärder.
Uppfylla regelverk och efterlevnad: Vissa branschregler, standarder och regelverk kräver att organisationer genomför penetrationstester för att uppfylla kraven för IT-säkerhet och efterlevnad. Genom att genomföra regelbundna penetrationstester kan organisationer säkerställa att de uppfyller dessa krav och kan verifiera sin efterlevnad gentemot interna och externa standarder.

Sammanfattningsvis bidrar penetrationstester till att minska riskerna för att drabbas av säkerhetsintrång, förbättra försvarsåtgärder och öka medvetenheten om IT-säkerhet. Genom att aktivt utvärdera och stärka säkerheten kan organisationer skydda sina system, nätverk och känsliga data från potentiella angripare.

Rapportering

Det finns flera standarder och riktlinjer för rapportering av penetrationstester som används för att säkerställa att resultaten presenteras på ett strukturerat och enhetligt sätt. Här är några av de vanligaste standarderna för rapportering av penetrationstester:

OSSTMM (Open Source Security Testing Methodology Manual): OSSTMM är en standard för penetrationstestning som tillhandahåller riktlinjer för testmetoder och rapportering. Den innehåller en strukturerad ram för att dokumentera upptäckta sårbarheter, identifierade risker och rekommenderade åtgärder.
OWASP Testing Guide: OWASP (Open Web Application Security Project) har utvecklat en omfattande guide för penetrationstestning av webbapplikationer. Den innehåller rekommendationer för att utföra tester och rapportera resultat. OWASP-rapporten kan användas som en mall för att dokumentera webbapplikationstester.
NIST SP 800-115: National Institute of Standards and Technology (NIST) har publicerat riktlinjer för att utföra informationssäkerhetspenetrationstester. Dessa riktlinjer innehåller rekommendationer för att rapportera resultat och ge vägledning om vad som bör ingå i en penetrationstestrappot.
PCI DSS (Payment Card Industry Data Security Standard): För organisationer som hanterar betalkortsinformation finns PCI DSS-standarder som inkluderar krav på penetrationstestning. Rapporteringen för penetrationstesterna inom PCI DSS måste följa specifika riktlinjer och krav som fastställs av standarden.
ISO/IEC 27001: ISO/IEC 27001 är en internationell standard för informationssäkerhetshanteringssystem (ISMS). Den innehåller krav och riktlinjer för att skydda informationstillgångar i organisationer. Vid penetrationstestning enligt ISO/IEC 27001 kan rapporteringen anpassas för att uppfylla standardens krav och vägledning.

Dessa standarder och riktlinjer erbjuder en strukturerad ram för att rapportera penetrationstester och hjälper till att säkerställa att resultaten är tydliga, konsekventa och lättförståeliga för organisationen som genomför testningen. Organisationer kan också anpassa sina rapporter utifrån sina specifika behov och företagskrav.

Vad kan eBuilder Security hjälpa er med?

eBuilder Security har utfört penetrationstester i flera år för både större myndigheter och mindre bolag. Vi har möjlighet att testa både i enlighet med en blackbox eller whitebox princip och har erfarenhet av NIST och OWASP Penetrationstesting guide. Kontakta oss gärna för en kostnadsfri utvärdering.

Nätfiske är en typ av cyberattack där en aktör försöker få användare att avslöja sina personliga eller känsliga uppgifter, såsom lösenord, kreditkortsinformation eller bankuppgifter eller att ladda ner något. Angriparen utger sig ofta för att vara en organisation eller en person som användaren litar på, exempelvis en bank, ett socialt nätverk eller en myndighet.

Vanligtvis genomförs nätfiske-attacker via e-post, där angriparen skickar ut massutskick till potentiella offer. E-posten kan se ut som en legitim kommunikation från en känd organisation och innehåller ofta länkar till falska webbplatser som är utformade för att se ut som originalwebbplatserna. När användaren klickar på länken blir de ofta omdirigerade till en bedräglig webbplats där de uppmanas att ange sina personliga uppgifter.

Exempel på Nätfiske

Nätfiske kan också utföras genom andra kanaler, som exempelvis textmeddelanden (SMS-nätfiske eller smishing), telefon (vishing) eller genom användning av falska sociala medier eller appar. Här följer några exempel på nätfiske:

Epost-nätfiske: Detta är den mest utbredda formen av nätfiske. Angriparen skickar e-postmeddelanden som ser ut att vara från en legitim organisation, till exempel en bank eller ett företag. Meddelandet kan uppmana användaren att klicka på en länk som leder till en falsk webbplats där de ombeds att ange sina personliga uppgifter.
Webbplats – nätfiske: Vid denna typ av nätfiske skapar angriparen en falsk webbplats som ser ut att vara en legitim sida, till exempel en inloggningssida för en populär plattform eller en internetleverantör. Användare luras att ange sina inloggningsuppgifter, vilket sedan samlas in av angriparen.
Man-in-the-Middle (MITM) nätfiske: Här skapar angriparen en position mellan användaren och en legitim webbplats eller tjänst. Angriparen kan övervaka och få tillgång till den kommunikation som sker mellan användaren och webbplatsen, inklusive inloggningsuppgifter och andra känsliga data.

Smishing: Denna typ av nätfiske sker via textmeddelanden (SMS). Användaren får ett meddelande som uppmanar till att svara eller klicka på en länk. Länken kan leda till en falsk webbplats eller till att skadlig programvara installeras på användarens enhet.
Vishing: Denna typ av nätfiske så använder angriparen telefonen. Användaren får samtal från någon som utger sig för att vara från en organisation, till exempel en bank, och försöker lura användaren att lämna ut sina personliga uppgifter eller genomföra transaktioner över telefon.
Spjut-nätfiske: Denna typ av nätfiske är mer riktad och personlig. Angriparen samlar in information om sitt specifika mål, som namn, befattning eller intressen, och skickar bedrägliga meddelanden som är skräddarsydda för att verka mer trovärdiga. Det kan vara riktat mot företag eller enskilda personer.

Attacker i Norden

Denna typ av attack är en av de typer av hacker attacker som växer mest i världen just nu. Även i Norden har vi blivit drabbade här följer några exempel:

Den 16 december 2021 drabbades Kalix kommun av en allvarlig hackerattack som resulterade i att deras IT-system slogs ut. Denna attack ledde till betydande störningar i kommunens verksamhet och tvingade dem att övergå till analoga arbetssätt. Situationen krävde omedelbar insats av kommunens personal för att hantera den pågående krisen.
Den 19 mars 2019 drabbades det norska företaget Norsk Hydro av en omfattande hackerattack som hade allvarliga konsekvenser för deras globala verksamhet. Attacken klassificerades som en ransomware-attack och det använda skadliga programmet identifierades som LockerGoga. Effekterna av attacken var omfattande. Företagets datorsystem och nätverk drabbades, vilket ledde till stora störningar i produktionen och den dagliga verksamheten. Många av företagets anläggningar tvingades gå över till manuella och analoga processer för att fortsätta driva sin verksamhet.

Båda dessa attacker började med en nätfiskeattack. Syftet med nätfiske är att stjäla användarnas känsliga information för att sedan missbruka den, till exempel genom att begå ekonomiskt bedrägeri, identifieringsstölder eller att sprida skadlig programvara som i Kalix och Norsk Hydro fallen.

Tips och tricks

För att undvika att bi offer för en nätfiskeattack här är några tips ni kan följa

Var försiktig med att klicka på länkar: Undvik att klicka på länkar i oombedda e-postmeddelanden, textmeddelanden eller sociala medier. Om du får ett meddelande som uppmanar dig att klicka på en länk, kontrollera först avsändaren genom att gå direkt till deras officiella webbplats eller kontakta dem direkt.

Dubbelkolla avsändarens identitet: Var skeptisk mot e-postmeddelanden som ser ut att komma från kända organisationer eller personer. Nätfiske kan använda avancerade tekniker för att efterlikna avsändare, så kontrollera stavning, grammatik och avsändarens e-postadress noggrant.
Var försiktig med att dela personlig information: Legitima organisationer kommer sällan att begära personlig information via e-post eller textmeddelanden. Ge aldrig ut ditt lösenord, kontonummer eller kreditkortsuppgifter till någon som begär det via osäkra kanaler.
Använd starka och unika lösenord: Använd unika och starka lösenord för varje online-konto du har. Kombinera stora och små bokstäver, siffror och specialtecken för att skapa komplexa lösenord som är svåra att gissa. Använd också ett pålitligt lösenordshanteringsverktyg för att hantera dina lösenord säkert.
Var försiktig med att ladda ner bilagor: Var skeptisk mot bilagor i e-postmeddelanden, särskilt om de kommer från okända avsändare. Ladda ner inte eller öppna bilagor om du inte är säker på deras äkthet.
Uppdatera dina enheter och programvara: Håll dina operativsystem, webbläsare och andra program uppdaterade med de senaste säkerhetspatcharna. Dessa patchar täpper till kända sårbarheter och minskar risken för att bli offer för attacker.

Var försiktig med att dela information på sociala medier: Var försiktig med vilken typ av personlig information du delar på sociala medier. Bedragare kan använda denna information för att rikta in sig på dig i nätfiske-attacker.
Använd säkerhetsprogramvara: Installera och uppdatera en pålitlig antivirus- och säkerhetsprogramvara på dina enheter. Dessa program kan hjälpa till att upptäcka och blockera nätfiske-försök samt andra skadliga aktiviteter.

Varför Säkerhetsmedvetenhet?

Säkerhetsmedvetenhet spelar en avgörande roll när det gäller att skydda sig mot nätfiske-attacker. Här är några viktiga skäl till att säkerhetsmedvetenhet är viktig för detta:

Identifiera misstänkt kommunikation: Genom att vara medveten om nätfiske-tekniker och vanliga kännetecken kan du lättare identifiera misstänkta e-postmeddelanden, textmeddelanden eller andra former av kommunikation som kan vara bedrägliga. Genom att vara vaksam kan du undvika att falla för nätfiske-försök.
Undvika att klicka på skadliga länkar: Hackare använder ofta länkar för att lura användare till falska webbplatser eller för att ladda ner skadlig programvara. Genom att vara medveten om riskerna kan du vara försiktig med att klicka på länkar i meddelanden.
Uppdatera kunskap och skyddsteknik: Genom att vara medveten om de senaste nätfiske-teknikerna och sårbarheter kan du hålla dig uppdaterad och vidta lämpliga åtgärder för att skydda dig själv. Genom att lära dig om nya metoder som används vid nätfiske kan du anpassa ditt beteende och använda effektiva skyddsåtgärder, som säkerhetsprogramvara och starka lösenord.

Vad kan eBuilder Security hjälpa er med?

Vi kan hjälpa er med en nulägesanalys hur medveten är er organisation och hur responderar den mot hot idag?
Complorer är en marknadsledande produkt för säkerhetsmedvetenhet inom Norden och hjälper organisationer att testa och utbilda sina medarbetare för att förbättra sin säkerhetskultur.

Läs vårt senaste blogginlägg om ”Varför ökar nätfiske?”.

Ransomware

Vad är ransomware?

Ransomware är en typ av skadlig programvara (malware) som syftar till att kryptera filer på en dator eller ett nätverk och sedan begära en lösesumma (ransom) för att återställa tillgången till de krypterade filerna. Ransomware sprids vanligtvis genom skadliga e-postbilagor, nedladdade filer eller genom utnyttjande av sårbarheter i system och programvara.

När en ransomware attack inleds infekterar den en dator eller ett nätverk, krypterar den vanligtvis filer med hjälp av en krypteringsalgoritm, vilket gör dem oåtkomliga för användaren. Sedan visas en lösenmeddelande på skärmen som instruerar användaren att betala en viss summa pengar, vanligtvis i form av kryptovaluta som Bitcoin, för att få dekrypteringsnyckeln och återställa filerna. Lösesumman kan variera från några några tusen kronor till flera miljoner och betalningarna krävs ofta inom en given tidsram.

Det är viktigt att notera att det finns ingen garanti för att betala lösesumman kommer att resultera i att filerna återställs eller att cyberbrottslingen upphör med sina aktiviteter. Vissa varianter av ransomware attacker kan också ha andra skadliga effekter, såsom att de stjäl personlig information eller sprider sig till andra datorer i nätverket.

Hur går en ransomware attack till?

Infektion: Ransomware kan komma in i ett system genom olika angreppsmetoder, till exempel:
- Skadliga e-postbilagor: En vanlig metod är att skicka e-postmeddelanden som ser legitima ut och innehåller en skadlig bilaga, till exempel en fil som utger sig för att vara en faktura, ett dokument eller en annan typ av fil. När användaren öppnar bilagan, aktiveras den och börjar kryptera filerna på datorn.
- Skadliga nedladdningar: Ransomware kan också spridas genom att ladda ner skadlig programvara från osäkra webbplatser, eller genom att klicka på skadliga länkar på webbsidor.
- Utnyttjande av sårbarheter: Ransomware kan dra nytta av kända sårbarheter i operativsystemet eller programvara för att komma in i systemet. Om en dator inte är uppdaterad med de senaste säkerhetspatcharna kan den vara sårbar för sådana attacker.
Infiltrering och kryptering: När ransomware attacken har kommit in i systemet börjar det infiltrera filer och mappar för att kryptera dem. Det kan använda krypteringsalgoritmer för att göra filerna oåtkomliga för användaren. Under denna process ändras filernas struktur så att de inte kan användas utan att dekrypteras.
Lösenmeddelande: Efter att ransomwaren har krypterat filerna visas ett meddelande på skärmen, vanligtvis i form av en pop-up eller en textfil, där offret informeras om att deras filer har blivit krypterade och att de måste betala en lösesumma för att få en dekrypteringsnyckel. Meddelandet kan också innehålla hot om att filerna kommer att förstöras permanent om lösensumman inte betalas inom en viss tid.
Lösenkrav och betalning: Vanligtvis begär cyberbrottslingarna att betalningen ska göras i kryptovaluta som Bitcoin eller andra anonyma betalningsmetoder. De ger instruktioner om hur betalningen ska göras och hur offret kan kontakta dem för att få dekrypteringsnyckeln. Betalning kan vara en riskabel process och det finns ingen garanti för att filerna kommer att återställas även om lösesumman betalas.

Det är viktigt att notera att varje ransomware attack kan vara unik och att attacker kan variera i komplexitet och taktik.

Hur skyddar man sig mot Ransomware?

För att skydda sig mot en ransomware attack är det viktigt att ha en robust säkerhetsstrategi på plats, inklusive regelbundna säkerhetskopior av viktig information, uppdaterad antivirusprogramvara, att vara försiktig med e-postbilagor och nedladdningar samt att hålla operativsystem och program uppdaterade med senaste säkerhetspatchar.

Om en dator eller ett nätverk infekteras med ransomware är det bästa tillvägagångssättet att isolera det infekterade systemet och söka hjälp från en IT-expert eller en specialiserad organisation för att utvärdera möjligheterna till filåterställning eller andra åtgärder.

Hur kan eBuilder Security hjälpa er?

För att skydda dig mot ransomware erbjuder eBuilder Security, i samarbete med globala ledare som CrowdStrike och Cybereason, förstklassiga detekterings- och mitigeringstjänster.
eBuilder erbjuder också utbildning i de flesta attackytorna via vår produkt Complorer Security Awareness.

IT-säkerhet

IT-säkerhet är otvivelaktigt ett viktigt område i dagens digitala värld. Samtidigt som allt fler företag och organisationer använder sig av IT för att hantera känslig information och kommunikation, är det viktigt att ha adekvat säkerhet för att skydda dessa resurser. Här kommer vi kortfattat förklara vad IT-säkerhet är, vilka de vanligaste hoten är samt vilka lösningar som finns för att hantera dessa hot.

Vad är IT-säkerhet?

IT-säkerhet är en kombination av metod, teknologi och process som syftar till att skydda digitala resurser mot obehörig åtkomst, användning, förändring, eller förstörelse. IT-säkerhet kan beskrivas som ett koncept som omfattar en rad olika områden. Några av dessa områden är nätverkssäkerhet, dataskydd, integritet, säkerhetskopiering och återställning.

Vilka är de vanligaste hoten kopplade till IT-säkerhet?

Det finns många hot mot IT-säkerhet, både interna och externa. Här är några av de vanligaste hoten:

Malware: Malware eller skadlig kod, är ett av de största hoten mot en god IT-säkerhet. Den kan komma in i systemet via infekterade filer, e-postmeddelanden eller webblänkar. Malware kan orsaka allt från irriterande pop-ups till stöld av personlig information och i värsta fall förstöra hela systemet.

Ransomware: Detta är en typ av malware som blockerar tillgång till data och kräver en lösensumma för att låsa upp det igen. Det kan bli både kostsamt och tidskrävande, och kan dessutom orsaka betydande skada för företag och organisationer, både vad gäller information och varumärke.

Social engineering: Det är en teknik där cyberkriminella manipulerar andra personer för att få tillgång till känslig information eller för att komma in i ett skyddat system. Det kan ske genom phishing, spear-phishing eller andra metoder.

DDoS-attacker: DDoS- (Distributed Denial of Service) attacker är när en stor mängd trafik skickas till en webbplats eller server för att överbelasta den och hindra användare från att få tillgång till en hemsida. Detta kan påverka företagets/organisationens förmåga att göra affärer men även orsaka skador på företagets varumärke.

Insiderhot: Denna typ av hot uppstår när en anställd eller annan person med tillgång till känslig information använder den på ett felaktigt sätt. Det kan vara avsiktligt eller oavsiktligt, i det senare fallet som följd av rena misstag.

Lösningar för att skydda mot hot

Det finns flera metoder för att skydda sig mot IT-säkerhetshot. Här är några av de vanligaste:

Antivirusprogram eller EDR: Ett antivirusprogram är en av de mest grundläggande säkerhetsåtgärderna som du kan vidta. Det skyddar datorn från skadlig kod genom att upptäcka och ta bort virus och annan skadlig kod.

Brandvägg: En brandvägg är en säkerhetsbarriär som hindrar obehörig trafik från att komma in i ditt nätverk eller din dator. Den kan blockera skadlig trafik samt identifiera och stoppa potentiella hot innan de når ditt system.

Kryptering: Kryptering är en process som skyddar data från obehörig åtkomst genom att omvandla den till en form som bara kan läsas av den som har rätt lösenord eller kryptonyckel. Detta är viktigt för att skydda särskilt känslig information, exempelvis företagshemligheter, lösenord eller bankuppgifter.

Säkerhetskopiering och återställning: Detta är en process där en kopia av data skapas och lagras på en alternativ plats. Det medför att data kan återställas om ursprunglig data går förlorad eller skadas i samband med en cyberattack.

Uppdatering av programvara: Att hålla programvaror uppdaterade är en viktig säkerhetsåtgärd. Hot utvecklas kontinuerligt och blir över tid dessutom alltmer avancerade. Programvaruföretag uppdaterar därför sina program med nya funktioner och säkerhetsuppdateringar för att skydda mot dessa nya hot. Utan uppdatering av programvara får man inte del av dessa nya skyddsfunktioner.

Utbildning och medvetenhet: Utbildning och medvetenhet är också viktiga för en god IT-säkerhet. Anställda bör kontinuerligt utbildas om de senaste hoten och hur man känner igen och undviker dem, till exempel genom att inte klicka på misstänkta länkar eller öppna okända e-postmeddelanden.

Sammanfattning

IT-säkerhet är ett synnerligen viktigt område för företag och organisationer som använder sig av teknologi för att hantera känslig information. Det finns många hot mot IT-säkerhet, såsom malware, social engineering, ransomware, DDoS-attacker och insiderhot. Det finns också många lösningar för att skydda mot dessa hot, inklusive antivirusprogram, brandväggar, kryptering, säkerhetskopiering och återställning, uppdatering av programvara samt utbildning och medvetenhet. Genom att vidta dessa säkerhetsåtgärder kan företag och organisationer öka sina möjligheter att skydda sig mot dessa typer av hot och därmed skydda sina digitala resurser och minimera risken för cyberattacker.

Hur kan eBuilder Security hjälpa dig med din IT-Säkerhet?

eBuilder Security har ett flertal tjänster för att förbättra din IT-Säkerhet bland annat:

Vi genomför sårbarhetskanning på era applikationer för att hitta möjliga sårbarheter i er applikation detta är en del av den friskvård och ett kontinuerligt utvärdera och förbättra sin säkerhetskultur.
Vi genomför penetrationstester på era applikationer som är ett mer avancerat test än en sårbarhetskanning då vi faktiskt tillämpar vad vi hittar och försöker bryta oss in i applikationen.
Vi kan hjälpa er att implementera en EDR lösning för att skydda era enheter. Vi samarbetar med marknadsledare CrowdStrike för att ge bästa möjliga skydd för alla typer av enheter, från cloud till mobila enheter. Detta kan kombineras med aktiv hotjakt där vi kopplar på 24/7 mänsklig hotjakt i er miljö.

Låt oss visa er hur vi kan hjälpa er organisation

Låt oss börja med ett 30 min möte för att diskutera ert nuvarande och framtida säkerhetsbehov.

Cybersäkerhet

Table of Contents

Vad är cybersäkerhet?

Varför behövs cybersäkerhet?

Hur ser de vanligaste cyberattackerna ut?

Malware

Ransomware-attacker

Phishing

DDoS-attacker

Man-in-the-middle-attacker

Vad är skillnaden mellan cybersäkerhet och IT-Säkerhet?

Hur kan man förbättra sin cybersäkerhet?

Använd starka lösenord

Uppdatera kontinuerligt respektive programvara

Använd säkerhetsprogram

Använd tvåfaktorsautentisering

Var uppmärksam och försiktig med e-post och okända länkar

Säkerhetskopiera filer

Var försiktig med personlig information

Använd säkra nätverk

Var uppmärksam på social engineering

Självutbildning

Hur kan eBuilder Security hjälpa dig med din Cybersäkerhet?

Varför är PoolParty viktigt för framtiden av EDR

Table of Contents

”Pool Party”-processinjektionstekniker

Vad är lösningen?

Att gå ett steg längre än sårbarhetskanning

Table of Contents

Vad är sårbarhetsskanning?

Begränsningar av sårbarhetsskanning

Vad kan vi göra?

Vad kostar ett penetrationstest?

Table of Contents

Omfattning

Typ av Penetrationstest

Testarens Erfarenhet

Efterlevnadskrav

System typ

Återtestning

Särskilda Krav

Hur blir Säkerhetsmedventenhet bättre med phishing tester?

Table of Contents

Skydda känsliga data

Förhindra kostsamma dataintrång

Förbättra säkerhetsstatusen

Efterlevnad av lagkrav

Bygga upp och upprätthålla allmänhetens förtroende

Säkerställa kontinuitet i verksamheten

Eliminera risker för tredje part

Skydd av kollektiva intressen

Ligg steget före nya hot

Kan du motivera att du avsätter budget för en säkerhetsgranskning?

Hur kan eBuilder Security hjälpa dig?

Ursprung och företagsinriktning:

Funktionalitet:

Målgrupp och prissättning:

EDR (Endpoint Detection and Response):

MDR (Managed Detection and Response):

EDR vs NGAV

Table of Contents

Fokus och användningsområde:

Detektionsteknik:

Responsförmåga:

Användarvänlighet:

Vad är OWASP Penetrationstest

Table of Contents

OWASP Penetrationstest:

Generiskt Penetrationstest:

Varför ökar nätfiske?

Table of Contents

Varför är det viktigt

Vad är skillnaden mellan endpoint säkerhet och nätverkssäkerhet

Endpoint säkerhet (Slutpunktsäkerhet):

Nätverkssäkerhet:

Hur kan vi förbättra Endpoint Säkerhet?

Hur kan eBuilder Security hjälpa dig med Endpoint Säkerhet?

IT-Säkerhetsutbildning

Table of Contents

Cyber security utbildning